16 kap. Om preskription av rätt att taga arv eller testamente

1 § Vistas, då bouppteckning förrättas, till namnet känd arvinge efter
den döde å okänd ort, skall det hos rätten anmälas av den som har boet i
sin vård. När sådan anmälan sker eller förhållandet eljest varder
kunnigt, skall rätten låta i Post- och Inrikes Tidningar ofördröjligen
intaga kungörelse, att arv efter den döde tillfallit den bortovarande,
med anmaning till honom att göra sin rätt till arvet gällande inom fem år
från den dag, kungörelsen var införd i tidningen. I kungörelsen skall den
bortovarandes namn upptagas.

I fall som avses i 3 kap. 2 § skall, vid tillämpning av vad nu sagts, den
rätt, som tillkommer den först avlidne makens arvingar i den
efterlevandes bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken. Lag
(1987:231).

2 § Kan, när bouppteckning förrättas, ej utrönas huruvida arvinge finnes
som före allmänna arvsfonden eller före eller jämte annan känd arvinge är
berättigad till arv, skall rätten, på anmälan av den som har boet i sin
vård eller då förhållandet eljest varder kunnigt, låta i Post- och
Inrikes Tidningar ofördröjligen intaga kungörelse om arvfallet, med
anmaning till okända arvingar att göra sin rätt till arvet gällande inom
fem år från den dag, kungörelsen var införd i tidningen. Vad nu är sagt
skall ock gälla, där vid bouppteckningen kännedom finnes om arvinge men
kunskap saknas såväl om arvingens namn som om hans vistelseort. Lag
(1977:659).

3 § Är testamentstagare okänd eller vistas han å okänd ort, skall
vad i 1 § första stycket är stadgat om anmälan och kungörelse
angående arv äga motsvarande tillämpning med avseende å
testamentsförordnandet.

Skall testamentstagarens rätt inträda vid annan tid än testators
död, må kungörelse ej ske förrän den tiden är inne.

3 a § Är vid någons död faderskapet till honom eller henne inte
fastställt och är fadern inte heller på annat sätt känd för
annan dödsbodelägare, boutredningsman eller den som sitter i
boet, skall den som vill grunda arvsrätt på faderskapet göra
sin rätt gällande inom tre månader från dödsfallet eller, om
bouppteckningen förrättas senare, senast vid bouppteckningen.

Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1
kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:435).

4 § Arvinge eller testamenstagare, som ej har att göra sin rätt gällande
efter vad i 1-3 a § sägs, skall göra det inom tio år från dödsfallet
eller, om hans rätt inträder först vid senare tidpunkt, från denna. Lag
(1976:1117).

5 § Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillkänna
huruvida han vill göra anspråk på arv eller på rätt enligt testamentet,
äger rätten förelägga honom att göra sin rätt gällande inom sex månader
från det föreläggandet delgavs honom. Delgivning får ej ske enligt 12–15
§§ delgivningslagen (1970:428).

Sådant föreläggande skall meddelas, såframt ansökan därom göres av någon
som är berättigad till arvingens eller testamentstagarens del i
kvarlåtenskapen ifall denne försummar att bevara sin rätt. Lag
(1970:430).

6 § Vill arvinge eller testamentstagare, utan att tillträda
kvarlåtenskapen eller sin lott däri, göra sin rätt gällande, skall han
anmäla sitt anspråk hos god man, om sådan förordnats att bevaka hans
rätt, eller hos var dödsbodelägare som tillträtt kvarlåtenskapen eller
ock, om skifte ej skett, hos boutredningsman eller annan som sitter i
boet. Anmälan må ock göras hos rätten.

Har god man mottagit anmälan, skall han tillkännagiva den hos rätten. Om
anmälan, som gjorts eller tillkännagivits hos rätten, skall genom dess
försorg med posten underrättelse översändas till övriga dödsbodelägare,
vilkas namn och vistelseort äro upptagna i bouppteckningen efter den döde
eller eljest kända för rätten.

7 § Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 1–5 §§ är
för varje fall stadgad, tillträtt kvarlåtenskapen eller sin lott däri
eller anmält anspråk därpå efter vad i 6 § sägs, är han sin rätt
förlustig.

8 § Arv, som arvinge enligt 7 § gått förlustig, skall tillfalla dem som
skulle varit berättigade därtill, om arvingen avlidit före arvlåtaren
eller, i fall som avses i 3 kap. 2 §, före den sist avlidne maken. Lag
(1987:231).

9 § Närmare bestämmelser om kungörelse varom stadgas i 1–3 §§ meddelas
av Regeringen. Lag (1987:231).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.