18 kap. Allmänna bestämmelser om dödsbo

1 § Har inte särskild dödsboförvaltning anordnats enligt 19 kap. skall
efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare
(dödsbodelägare) gemensamt förvalta den dödes egendom under
boets utredning. De företräder därvid dödsboet mot tredje man samt har
rätt att tala och svara i mål som rör boet. Åtgärder som inte tål att
uppskjutas får företas även om någon delägares samtycke inte kan
inhämtas.

Har bodelning skett efter arvlåtarens död eller skall bodelning inte ske,
är en efterlevande make eller sambo inte dödsbodelägare, om maken eller
sambon ej är arvinge eller universell testamentstagare.

Den som har rätt att ta arv eller testamente först sedan en annan arvinge
eller universell testamentstagare har avlidit är delägare i dennes bo men
inte i arvlåtarens.

Innan testamente blivit ståndande, anses såsom delägare såväl arvinge,
vilken uteslutits från arv, som ock den, vilken insatts till universell
testamentstagare. Lag (1987:231).

1 a § När särskild dödsboförvaltning inte har anordnats enligt 19 kap.
får enskilda delägare i mål som rör boet väcka och föra talan som parter
i eget namn men för boets räkning, om övriga delägare är motparter i
målet.

Delägare som har väckt talan har rätt till ersättning av dödsboet för
kostnaderna i målet, i den mån kostnaderna täcks av det som har kommit
boet till godo genom rättegången.

Väcker någon delägare talan mot dödsboet för egen räkning och har
särskild dödsboförvaltning inte anordnats, förs boets talan i målet av
övriga delägare. Lag (1981:359).

2 § Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga
dödsbodelägare eller av den som i annat fall har att förvalta boet,
skall egendomen, om den ej står under vård av förmyndare, syssloman
eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den avlidne eller
annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen
skall genast underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om det
behövs god man för någon delägare, göra anmälan hos överförmyndaren
enligt 11 kap. föräldrabalken. Vad som har sagts om delägare gäller
också efterlevande make som inte är delägare.

Finns det inte någon som sålunda tar hand om den dödes egendom,
skall medlem av hushållet som den döde tillhörde, hyresvärd eller
annan som är närmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla
delägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Då anmälan
skett eller förhållandet på annat sätt blir känt, skall
socialnämnden, om det behövs, göra vad som enligt första stycket
åligger delägare. För kostnaderna med anledning av detta har
kommunen rätt till ersättning av boet. Lag (1994:1435).

3 § Göres för dödsbo annan gäld än som erfordras för begravningen eller
för boets uppteckning, vård eller förvaltning eller företages eljest för
dödsboet rättshandling som ej är för sådant ändamål erforderlig, är det
ej för boet bindande, med mindre tredje man var i god tro.

4 § Vad tredje man i god tro slutit med dem som enligt bouppteckningen
äro dödsbodelägare är gällande, ändå att annan delägare finnes.

Har, innan bouppteckning skett, rättshandling företagits utan medverkan
av testamentstagare, är den ej på sådan grund ogiltig, där tredje man var
i god tro och rättshandlingen skäligen ej kunde anstå tills
bouppteckningen förrättats.

5 § Delägare som var för sin försörjning beroende av den döde äger såsom
förskott å sin lott utfå vad för sådant ändamål erfordras, såvitt lotten
uppenbarligen förslår och förskottet kan lämnas utan olägenhet för
utredningen.

Efterlevande make och oförsörjda barn skola städse njuta nödigt underhåll
ur boet under tre månader från dödsfallet. Lag (1971:872).

6 § Dödsbodelägare är pliktig att ersätta skada, som han med avseende å
boets vård eller förvaltning uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndat
någon, vars rätt är beroende av utredningen.

Äro flera ersättningspliktiga, svara de en för alla och alla för en. Vad
sålunda utgivits skall dem emellan fördelas efter deras andelar i
kvarlåtenskapen, så långt de förslå, och därutöver efter huvudtalet, där
ej jämkning prövas skälig med hänsyn till den större eller mindre skuld
som ligger envar delägare till last.

7 § Om det i ett dödsbo ingår fast egendom som är taxerad som
lantbruksenhet, skall boet ha avvecklat fastighetsinnehavet
senast fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet
inträffade. Har dödsboet förvärvat sådan egendom därefter,
skall avvecklingen ske snarast möjligt.

Tillsyn över att avveckling sker utövas av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om avvecklingen inte har skett inom
föreskriven tid, får tillsynsmyndigheten vid vite förelägga
dödsboet att fullgöra sin skyldighet.

Tillsynsmyndigheten får på ansökan av dödsboet medge anstånd
med avvecklingen, om det finns särskilda skäl. Anstånd meddelas
för viss tid och får förenas med villkor.

Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande och anstånd får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2001:94).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.