2 kap. Om skyldemans arvsrätt

1 § Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar
(bröstarvingar).

Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar
träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott.

2 § Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar
hälften var av arvet.

Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den
förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess
avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga
syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av
arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.

Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med
helsyskon eller deras avkomlingar del i lott, som skulle ha
tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon, och är
båda föräldrarna döda, tar arvlåtarens halvsyskon hela arvet. I
ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar.
Lag (2005:435).

3 § Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons
avkomlingar, tar farföräldrar och morföräldrar arvet. Var och
en ärver lika lott.

Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn
dennes lott. Finns det inga barn efter den döde, tar den andre
av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott. Om även
han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den
dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela
arvet till arvingarna på den andra sidan.

Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och
morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder enligt 1
kap. 9 § föräldrabalken. Lag (2005:435).

4 § Andra skyldemän än ovan sägs äga ej ärva.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.