Kategoriarkiv: Övrigt

HFD prövar inte mål om kvigan Hilda

Målet gäller ett föreläggande enligt djurskyddslagen om att kvigan måste hållas med artfränder istället för enbart hästar som nu är fallet.

Länsstyrelsen i Västerbottens län beslutade med stöd av djurskyddslagen (1988:534), vilken numera har ersatts av djurskyddslag (2018:1192), att förelägga ägaren att se till att kvigan Hilda har en annan ko i sin närhet. Ägaren överklagade till Förvaltningsrätten i Umeå som avslog överklagandet. Ägaren överklagade därefter till Kammarrätten i Sundsvall, som också avslog överklagandet. Att HFD nu har beslutat att inte pröva målet i sak innebär att kammarrättens dom står fast.

För ytterligare information se kontaktuppgifter här intill. 

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om sjukersättning

Om arbete som personlig assistent under s.k. väntetid ska anses innebära att den försäkrade har uppvisat en förbättrad arbetsförmåga och om grund för att minska den försäkrades tidigare beviljade sjukersättning därmed föreligger. (Mål nr 3464-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 6525-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om återbetalning av sjukpenning och rehabiliteringsersättning

Försäkringskassan beslutade att en försäkrad skulle återbetala all den sjukpenning och rehabiliteringsersättning som han fått utbetalad under knappt tre år. Bakgrunden till beslutet var att den försäkrade under pågående sjukskrivning hade spelat och turnerat med ett band. Deltagandet i bandet visade enligt Försäkringskassan på förmågor som han enligt läkarintygen antogs sakna.

Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning till om Försäkringskassan har haft fog för sitt beslut om återbetalning. Det är Försäkringskassan som ska kunna visa att det under den aktuella perioden har funnits en arbetsförmåga för att återbetalningsskyldighet ska föreligga. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att den försäkrade under den aktuella perioden hade en arbetsförmåga som var betydligt bättre än vad som kunde utläsas av ansökan om sjukpenning och de ingivna läkarintygen. Den försäkrade har inte informerat Försäkringskassan om detta och har därmed orsakat att ersättning har lämnats felaktigt. Det finns därför förutsättningar att besluta att ersättningen ska återbetalas. Det föreligger inga särskilda skäl för eftergift.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om assistansersättning

En person som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med de s.k. grundläggande behoven kan från kommunen få biträde av en personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Om hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven i genomsnitt uppgår till mer än 20 timmar i veckan kan Försäkringskassan bevilja assistansersättning för kostnaderna för personlig assistans. Vid mer omfattande behov av assistans övertar alltså staten kostnadsansvaret för insatsen.

Rätten till assistansersättning ska omprövas av Försäkringskassan i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den funktionsnedsatte.

Frågan som uppkom i målet var om det ställs något krav på att minskningen av rätten till assistansersättning måste överstiga en viss nivå för att omprövning ska kunna ske.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att omprövningen är partiell, att det inte är fråga om en fullständig prövning, och att det bara är väsentligt ändrade förhållanden som påverkar rätten till assistansersättning i negativ riktning som kan föranleda omprövning. En grundläggande förutsättning för omprövning är vidare att rätten till assistansersättning har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att varken lagtext eller motivuttalanden ger något stöd för att därutöver ställa upp som en ytterligare förutsättning för omprövning att minskningen tidsmässigt sett måste överstiga någon viss given nivå. Den tidsmässiga omfattningen av minskningen saknar således betydelse för frågan om omprövning ska ske eller inte.

I målet hade Försäkringskassan omprövat ett beslut som gav en person rätt till ett visst antal assistanstimmar med anledning av att personen hade slutat skolan och övergått till daglig verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att denna omständighet fick anses som väsentligt ändrade förhållanden som var hänförliga till personen. Vidare hade de ändrade förhållandena inneburit en minskning av omfattningen av rätten till assistansersättning.

I och med denna bedömning var förutsättningarna för omprövning uppfyllda. Det var således rätt av Försäkringskassan att ompröva antalet beviljade assistanstimmar.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om inhibition i mål om elektronisk kommunikation

Högsta förvaltningsdomstolen har i dag avvisat ett överklagande från Huawei i ett mål om inhibition enligt lagen om elektronisk kommunikation. Skälet för beslutet är att kammarrättens avgöranden enligt den lagen inte får överklagas.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Undantag från strandskydd medges inte

Undantag (dispens) från strandskyddet kan medges under vissa särskilda, i miljöbalken angivna, förutsättningar. Bedömningen av om det finns sådana särskilda skäl är avsedd att vara restriktiv.

Därutöver ska en mer övergripande intresseavvägning göras. De intressen som bär upp strandskyddet – bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtliv och tryggandet av områden för friluftsliv – ska tillmätas stor vikt vid den avvägningen. Dessa intressen ska vägas mot de enskilda intressena; en inskränkning i en fastighetsägares rätt att använda mark och vatten får inte gå längre än som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Det innebär att om en dispens inte kan ges med stöd av de särskilda förutsättningar som anges direkt i lagen, ska det göras en slutlig kontroll av att detta resultat inte är orimligt med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet (en proportionalitetsbedömning). Utrymmet för en dispens med stöd av en sådan bedömning är dock mycket litet. Att en sådan proportionalitetsbedömning ska göras ska inte ses som en mer generell utvidgning av möjligheten till dispens.

Ägarna till fastigheten ansågs inte ha visat att det fanns sådana särskilda skäl som anges i lagen för den tillkommande delen av båthusanläggningen. Högsta domstolen ansåg inte heller att proportionalitetsbedömningen skulle leda till en dispens. Att ett avslag kunde innebära en kostnadskrävande ombyggnad saknade betydelse eftersom den uppförda anläggningen stod i strid med det tillstånd som hade meddelats.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Ingen ny schablon för viss typ av anhörigersättning

Genom en lagakraftvunnen dom hade hovrätten kommit fram till att en man gjort sig skyldig till mord på en kvinna. Mordet hade skett i närvaro av kvinnans barn, som då var knappt ett år och tre månader.

Barnet var berättigad till ersättning för de psykiska besvär som barnet drabbats av till följd av dödsfallet. Sådan ersättning bestäms ofta enligt en schablon som vid uppsåtligt dödande ger den skadelidande rätt till ersättning med 60 000 kr. Den schabloniserade ersättningsnivån gäller oavsett om den skadelidande bevittnat händelsen eller inte. Enligt Högsta domstolen saknas det tillräckliga skäl för att bestämma en särskild och till beloppet högre schablon för de fall där den skadelidande har bevittnat händelsen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om förhandsbesked om mervärdesskatt

Målet gäller ett bolag som utför biologisk myggbekämpning i trakten runt nedre Dalälven. Kommuner runt älven ger bolaget i uppdrag att bedriva myggbekämpning. Bolaget tar för detta ut en ersättning som beräknas med utgångspunkt i bolagets kostnader för löner och utrustning med mera. En del av ersättningen betalas av kommunerna med kommunala medel medan resterande del utgörs av statliga bidrag som betalas ut direkt till bolaget.

Bolaget ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och frågade om myggbekämpningen utgör mervärdesskattepliktig omsättning av en tjänst eller om ersättningen ska ses som ett oberoende bidrag. Skatterättsnämnden fann att bolagets tillhandahållande av tjänster för myggbekämpning utgör omsättning av tjänst. Skatteverket överklagade beskedet och yrkade att det skulle ändras och att Högsta förvaltningsdomstolen skulle förklara att bolaget inte omsätter myggbekämpningstjänster. Myndigheten ansåg att uppgifterna i målet talade för att det är fråga om ett samlingsprojekt där bolaget, länsstyrelsen samt kommunerna samverkar för att bedriva myggbekämpning vilken finansieras dels med bidrag från det offentliga, dels med egna medel. Bolaget ansåg att beskedet skulle fastställas.

Högsta förvaltningsdomstolen fann, med hänvisning till HFD 2018 ref. 34, att det finns ett rättsförhållande mellan bolaget och kommunerna som innebär ett ömsesidigt utbyte av prestationer. Bolaget tillhandahåller, i egenskap av en beskattningsbar person, tjänster mot ersättning som utgör det faktiska motvärdet för de tjänster som tillhandahålls kommunerna, dvs. det finns ett direkt samband mellan tillhandahållandet av tjänsterna och den ersättning som bolaget erhåller. Det förhållandet att en del av den ersättning som bolaget erhåller för tjänsterna utgörs av statliga bidrag, och alltså betalas av tredje part, påverkade inte bedömningen av om det föreligger ett direkt samband mellan tjänsterna och ersättningen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att bolagets tillhandahållande av tjänster avseende myggbekämpning utgör omsättning av tjänst i mervärdesskattelagens mening och fastställde förhandsbeskedet.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om bostadsanpassningsbidrag

En rullstolsburen person hade ansökt om bostadsanpassningsbidrag för ett rullstolsgarage som skulle placeras utomhus i anslutning till bostaden. Det förråd där hon hade rullstolen var inte ändamålsenligt för henne. Kommunen avslog ansökan med motiveringen att ett sådant rullstolsgarage inte kunde anses utgöra en anpassning eller komplettering av en fast funktion. Förvaltningsrätten och kammarrätten instämde i denna bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en komplettering av en fast funktion karaktäriseras av att den är rent fysiskt ansluten till den fasta funktionen eller finns i dess omedelbara närhet och att den inte är funktionell i sig utan är så endast tillsammans med den fasta funktion som den ska komplettera. Utifrån dessa utgångspunkter kunde rullstolsgaraget inte anses utgöra en komplettering av det förråd som fanns i anslutning till bostaden. Rätt till bostadsanpassningsbidrag för inköp och placering av garaget saknades därför.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisade ansökningen då det i målet aktualiserades bevis- och utredningsfrågor som inte lämpar sig för prövning inom ramen för ett förhandsbesked.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om avvisad talan

Målet gäller ett överklagande av kammarrättens beslut att avvisa ett överklagande som för sent inkommet. Klaganden anför att en tidigare skrivelse till kammarrätten ska anses utgöra ett överklagande. I den skrivelsen har klagandens ombud anfört att han är osäker på innebörden av kammarrättens dom, att han under vissa förutsättningar avser att överklaga domen, och att han i så fall kommer att inkomma med ett separat överklagande. Efter att kammarrätten besvarat skrivelsen, och tiden för att överklaga domen därefter löpt ut, har ombudet inkommit med en ny skrivelse där det anges att kammarrättens dom överklagas. Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att den första skrivelsen inte kan anses som ett överklagande. Överklagandet av kammarrättens dom har därmed kommit in för sent.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om bistånd åt asylsökande

Fråga om vägran att frivilligt lämna landet innebär en vägran att medverka till en sådan åtgärd som avses i 10 § fjärde stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (Mål nr 4234-20, Kammarrätten i Jönköpings mål nr 1421-20).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om rättsprövning

Regeringens beslut att inte pröva ett överklagande av en kommuns beslut att inte meddela föreskrifter innefattar inte en prövning av de sökandes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i EKMR. Beslutet kunde därmed inte bli föremål för rättsprövning.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Anmälan av fordran i konkurs har lett till preskriptionsavbrott

För att ny preskriptionstid ska löpa från konkursens slut krävs enligt lagen att fordran har åberopats i konkursförfarandet och att gäldenären har delgetts eller underrättats om borgenärens anspråk i konkursen.

Högsta domstolen har i målet konstaterat att lagens krav på underrättelse till gäldenären är uppfyllt redan genom att fordran anmäls till konkursförvaltaren.

I det aktuella fallet har domstolen kommit fram till att borgenären anmälde fordran till konkursförvaltaren. Därmed hade fordran åberopats i konkursen och även lagens krav på underrättelse var uppfyllt. Ny preskriptionstid kom därför att löpa från konkursens slut. Fordran är därmed inte preskriberad.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

En skuld till CSN avseende återkrav av studiemedel skulle ingå i en skuldsanering

I regel omfattar en skuldsanering alla skulder som har uppkommit före den dag då Kronofogdemyndigheten beslutar att inleda en skuldsanering. Kronofogdemyndigheten kan dock besluta om undantag för skulder som inte har förfallit till betalning före den dagen. Ett sådant undantag brukar beslutas för de delar av ett studielån som ännu inte ska betalas enligt vanliga regler.

Högsta domstolen har nu i två rättsfall tagit ställning till om även krav på förtida återbetalning av studielån och på återbetalning av studiebidrag (s.k. återkrav) ska omfattas av en skuldsanering.

Det ena fallet gällde återkrav av studielån och studiebidrag på grund av att den uppgift om beräknad inkomst under studietiden som angetts i ansökan om studiemedel i efterhand visat sig inte stämma med vad sökanden kom att tjäna. Det andra fallet gällde återkrav av tilläggslån på grund av att den uppgivna inkomsten var felaktig. I båda fallen beslutade CSN att kräva förtida återbetalning av lån och återbetalning av studiebidrag en tid efter det att skuldsaneringen hade inletts, men innan förfarandet hos Kronofogdemyndigheten var avslutat.

Eftersom CSN beslutade om återkraven först efter det att skuldsaneringen inletts, var skulderna enligt besluten om återkrav inte förfallna till betalning den dag då skuldsaneringen inleddes. Högsta domstolen ansåg dock att skulderna redan fanns vid den tidpunkten; de skulle då principiellt ingå i skuldsaneringen. Till skillnad från de delar av ett studielån som ännu inte ska betalas enligt vanliga regler saknades det enligt domstolen skäl att undanta återkravsskulderna från skuldsaneringen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Domar i mål om ersättning för kostnader

Den som i ett ärende eller mål om skatt eller företrädaransvar har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har rätt till ersättning bl.a. om yrkandena i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis.

Skatteverket ansökte om att tre personer som hade varit ledamöter i styrelsen i ett bolag skulle förpliktas att tillsammans med bolaget betala skatter och avgifter om drygt 1,3 miljoner kr. Ansökningarna avsåg dels arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2013 om ca 870 000 kr som Skatteverket genom efterbeskattning hade påfört bolaget och som ursprungligen skulle ha betalats i januari 2014, dels arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och mervärdesskatt som hade redovisats av bolaget och som skulle ha betalats i maj 2017–januari 2018. Beslutet att påföra bolaget arbetsgivaravgifter för 2013 hade överklagats av bolaget när ansökningarna gavs in till förvaltningsrätten.

De tre personerna anlitade ombud i målen om företrädaransvar. Förvaltningsrätten höll en gemensam muntlig förhandling i målen. Skatteverket hade i inlagor som kom in till förvaltningsrätten före förhandlingen ändrat ansökningarna på så vis att yrkandet om betalningsskyldighet för de arbetsgivaravgifter som hade överklagats av bolaget hade dragits tillbaka. Först vid förhandlingen fick de enskilda klart för sig att Skatteverket hade ändrat ansökningarna.

Förvaltningsrätten biföll ansökningarna om företrädaransvar men avslog yrkandena om ersättning för ombudskostnader med hänvisning till att de enskilda inte hade vunnit bifall till talan och att det inte heller hade kommit fram något annat skäl för att bevilja dem ersättning för kostnader. Inte heller kammarrätten ansåg att det fanns skäl för att bevilja ersättning.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att i de fall Skatteverket justerar sin ansökan till den enskildes fördel på grund av den enskildes invändningar och argumentering är det naturligt att se justeringen som ett bifall. Systematiska skäl talar för att alla beloppsmässiga nedsättningar ska ses på samma sätt. Det innebär att även justeringar som har föranletts av att skulden under processens gång helt eller delvis har betalats eller som beror på förhållanden som den enskilde inte råder över som huvudregel bör ses som helt eller delvis bifall i ersättningshänseende. För att rätt till ersättning ska föreligga krävs dessutom att den grundläggande förutsättningen att den enskilde ska ha haft kostnader för ombud etc. som skäligen har behövts för att ta till vara sin rätt måste vara uppfylld.

I de nu aktuella målen konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att Skatteverkets ändring av ansökningarna om företrädaransvar får anses innebära att de enskilda har vunnit delvis bifall i målen. Av utredningen framgår att ombuden inför förhandlingen i förvaltningsrätten i allt väsentligt argumenterat kring förutsättningarna för betalningsskyldighet avseende arbetsgivaravgifterna för 2013. Enligt Skatteverket var det sannolikt ombudens argumentation som medförde att ansökningarna ändrades på så sätt att de inte längre avsåg betalningsansvar för skuld hänförlig till dessa avgifter. Mot denna bakgrund kommer Högsta förvaltningsdomstolen fram till att de enskilda har haft kostnader för ombud som skäligen har behövts för att ta till vara deras rätt och att de således har rätt till skälig ersättning för sina kostnader.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om mervärdesskatt

Fråga om förutsättningarna för att neka avdrag för ingående mervärdesskatt i en nystartad verksamhet, när denna verksamhet har registrerats till mervärdesskatt av Skatteverket. (Mål nr 3561–3566-19, Kammarrätten i Stockholms mål nr 8750–8755-18).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Kommentar i sociala medier bedöms som hets mot folkgrupp

Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp i brottsbalken avser gärningar riktade mot grupper och kollektiv av grupper. Uttalanden och andra meddelanden som avser enskilda identifierbara individer eller grupper av sådana individer, t.ex. en familj, omfattas däremot inte. I sådana fall kan det i stället bli aktuellt att tillämpa andra straffbestämmelser om t.ex. olaga hot eller förolämpning.

Enligt Högsta domstolen kan emellertid omständigheterna i ett visst fall vara sådana att exempelvis ett hot eller förtal avseende en eller flera enskilda individer också kan ses som ett meddelande om en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer. Om meddelandet sprids i tillräcklig omfattning kan det då bli aktuellt att döma för både hets mot folkgrupp och t.ex. olaga hot.

Mannen hävdade att hans kommentar uteslutande avsåg personen i den artikel han kommenterade. Högsta domstolen kommer dock fram till att kommentaren inte kan uppfattas som endast riktad mot personen i artikeln utan att den även utgjorde ett sådant meddelande som avses i straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp. Domstolen uttalar att det var fråga om ett kränkande värdeomdöme som helt klart överskred gränsen för saklig kritik och debatt.

Mot den bakgrunden döms mannen för hets mot folkgrupp till villkorlig dom och 40 dagsböter.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen