7 kap. Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till

Bestämmelsernas tillämpningsområde

1 § Detta kapitel avser arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjanderätt
samt servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits
genom avtal.

Om vissa rättigheter som anges i första stycket finns bestämmelser även
i 8-15 kap.

Förekommer eljest i lag eller annan författning särskilda bestämmelser
om rättighet som avses i detta kapitel, äger de tillämpning.

2 § Detta kapitel gäller i tillämpliga delar även hyresrätt i hus, som
ej hör till fastighet.

3 § Av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog
på fastigheten eller att tillgodogöra sig andra alster av
fastigheten eller dennas naturtillgångar eller att jaga eller
fiska på fastigheten är att anse som nyttjanderätt, även om med
rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt nyttja
fastigheten.

Vad fastighetsägaren enligt en skriftlig överenskommelse med
staten eller en kommun angående naturvården inom ett visst
område (naturvårdsavtal) förbundit sig att tillåta eller tåla
skall vid tillämpningen av denna balk och andra författningar i
sin helhet anses som en nyttjanderätt. Lag (1998:861).

4 § Bestämmelserna i denna balk om nyttjanderätt avser icke gravrätt,
vägrätt eller bostadsrätt.

Upplåtelsetiden

5 § Avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är inte
bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelse av fast
egendom inom detaljplan och upplåtelse av jordbruksarrende är dock inte
bindande längre än tjugofem år. Upplåtelse av annan nyttjanderätt än
jordbruksarrende för någons livstid gäller utan begränsning till viss
tid.

Avser upplåtelsen endast eller huvudsakligen rätt att avverka skog för
annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år.

Första och andra styckena gäller ej nyttjanderätt som upplåtes av
staten. Första stycket inverkar ej på nyttjanderättshavares rätt till
förlängning av avtal på grund av lag.

Har arrende eller hyra upplåtits på längre tid än den i första stycket
föreskrivna längsta tiden för nyttjanderätts bestånd och vill
fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren frånträda avtalet sedan
denna tid gått ut, skall uppsägning ske. Lag (1987:132).

6 § Upplåtelse av servitut eller rätt till elektrisk kraft får ske utan
begränsning till tiden.

Förlängning av tiden för upplåtelsen samt ändringar i och tillägg till
upplåtelseavtalet

7 § Överenskommelse om förlängning av upplåtelsetiden gäller som ny
upplåtelse.

Förlängning på grund av lag eller med tillämpning av bestämmelse i
upplåtelseavtalet innebär ej att ny upplåtelse kommer till stånd.

8 § Överenskommelse om ändring i eller tillägg till upplåtelseavtalet
gäller som ny upplåtelse i förhållande till ny ägare av fastigheten
eller innehavare av rättighet i denna, om ej annat följer av andra
stycket.

Ändring i eller tillägg till nyttjanderättsavtal med tillämpning av
bestämmelse i lag om rätt till förlängning av sådant avtal innebär ej
att ny upplåtelse kommer till stånd.

Sker ändring i eller tillägg till upplåtelseavtal som upprättats
skriftligen, skall detta anmärkas på handlingen, om fastighetsägaren
eller rättighetshavaren begär det.

Hinder mot andelsupplåtelse

9 § Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i
andel i fastighet eller i fastighets andel i mark, som är samfälld för
flera fastigheter, har ej verkan som upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk kraft.

Rätt till inskrivning

10 § Nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling samt servitut
får inskrivas. Förbehåll som strider häremot är utan verkan utom i fråga
om arrende eller hyra.

Rätt till elektrisk kraft får inskrivas, om ägaren av den fastighet i
vilken rättigheten upplåtits medgivit skriftligen att inskrivning får
ske.

Rättighetens ställning vid fastighetens övergång till ny ägare

11 § Överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut,
åligger det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid
överlåtelsen göra förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av
rättigheten är beviljad. Sådant förbehåll medför att upplåtelsen gäller
mot den till vilken fastigheten överlåtes.

Överlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller
upplåtelsen mot den nye ägaren oberoende av förbehåll.

12 § Har beträffande skriftlig upplåtelse, som skall äga bestånd mot ny
ägare av fastigheten, träffats överenskommelse som avses i 7 § första
stycket eller 8 § första stycket och är överenskommelsen anmärkt på
fastighetsägarens exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller
överenskommelsen mot den nye ägaren som om förbehåll skett.

13 § Även om förbehåll ej skett, gäller upplåtelse som avser arrende
eller hyra mot ny ägare av fastigheten, om upplåtelsen skett genom
skriftligt avtal och tillträde ägt rum före överlåtelsen.

Första stycket gäller ej i fråga om överenskommelse som avses i 8 §. I
fråga om överenskommelse som avses i 7 § gäller första stycket endast om
den förut gällande upplåtelsetiden utgått före överlåtelsen, varvid
tillträde ej skall anses ha ägt rum innan överenskommelsen trätt i
tillämpning.

Om giltighet av avtal om förhandlingsordning mot ny hyresvärd finns
bestämmelser i hyresförhandlingslagen (1978:304). Lag (1978:305).

14 § I annat fall än som avses i 11-13 §§ gäller upplåtelsen mot den
till vilken fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap.
äger företräde framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den
nye ägaren vid överlåtelsen ägde eller bort äga kännedom om upplåtelsen.

Överlåtes vid arrende eller hyra fastigheten efter rättighetshavarens
tillträde och gäller enligt 11-13 §§ upplåtelsen ej mot den nye ägaren,
skall upplåtelsen likväl bestå mot honom, om han ej uppsäger avtalet
inom tre månader från överlåtelsen.

15 § Förbehåll som strider mot bestämmelserna i 11-14 §§ om rättighetens
bestånd mot ny ägare av fastigheten är utan verkan.

16 § Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av
nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye
ägaren endast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens
bestånd enligt 12 kap. utsökningsbalken eller rättigheten enligt samma
kapitel är skyddad utan förbehåll. Är fastigheten taxerad som
hyreshusenhet, gäller dock upplåtelser som avser hyra av en
bostadslägenhet med obestämd hyrestid och som grundar sig på en
skriftlig handling alltid mot den nye ägaren, om hyresgästen har
tillträtt lägenheten före den exekutiva försäljningen.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller
hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i 12
kap. utsökningsbalken. Lag (1990:1387).

17 § Överlåtes fastigheten och skall upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk kraft gälla mot den nye ägaren, är
denne berättigad att uppbära arrendeavgift, hyra eller annat vederlag
för rättigheten i den mån vederlaget förfaller till betalning efter det
att han tillträtt fastigheten. Efter nämnda tidpunkt får han även i
övrigt utöva de befogenheter som på grund av upplåtelseavtalet
tillkommer fastighetens ägare. På belopp, som förfaller till betalning
mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter det
att rättighetshavaren erhöll kännedom om överlåtelsen eller fick skälig
anledning till förmodan därom, får rättighetshavaren icke avräkna
fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller
betalning som rättighetshavaren erlagt till den förre ägaren eller annan
uppgörelse med denne, om icke den nye ägaren ägde eller bort äga
kännedom därom vid överlåtelsen.

Den nye ägaren har att uppfylla tidigare ägares åligganden i den mån de
skall fullgöras efter det att han tillträtt fastigheten.

Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller 12 kap. utsökningsbalken
om exekutiv försäljning av fast egendom i fråga som avses i första och
andra styckena. Lag (1981:784).

18 § Har den som överlåtit fastigheten försummat att göra förbehåll
enligt 11 § första stycket och kommer upplåtelse av nyttjanderätt eller
servitut till följd därav ej att gälla mot den nye ägaren, skall
överlåtaren ersätta rättighetshavaren dennes skada. Rätt till ersättning
tillkommer dock ej rättighetshavaren, om han låtit inskrivning av
rättigheten dödas utan överlåtarens samtycke. Lag (1975:1085).

19 § Kommer till följd av exekutiv försäljning av fastighet upplåtelse
av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ej att gälla
mot den nye ägaren, skall den från vilken försäljningen ägt rum ersätta
rättighetshavaren dennes skada. Har rättigheten bevarats genom att
rättighetshavaren tillskjutit medel enligt 12 kap. utsökningsbalken om
exekutiv försäljning av fast egendom, har rättighetshavaren såsom
skadestånd rätt till ersättning för tillskott i den mån detta ej
överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan vederlag,
äger vad som sagts förut tillämpning endast om fastigheten sålts för
annat ändamål än till betalning av fordran för vilken den på grund av
utmätning eller eljest svarar.

Rätt till ersättning enligt första stycket tillkommer ej
rättighetshavare, om han låtit inskrivning av rättigheten dödas utan
fastighetsägarens samtycke eller om han genom överenskommelse vid
exekutiv auktion låtit rättighetens företrädesläge försämras. Är det
uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad, äger vad som
sagts nu icke tillämpning. Lag (1981:784).

20 § Underlåter den nye ägaren att fullgöra vad som anges i 17 § andra
stycket, är överlåtaren skyldig att ersätta rättighetshavaren dennes
skada. För ersättningen svarar även sådan tidigare ägare av fastigheten
mot vilken upplåtelsen varit gällande.

För ersättning som den från vilken fastigheten övergått har att utgiva
till rättighetshavare enligt 18 eller 19 §, svarar även sådan tidigare
ägare av fastigheten mot vilken upplåtelsen varit gällande. Rätt till
ersättning tillkommer dock ej rättighetshavare mot sådan tidigare ägare
utan vars samtycke han låtit inskrivning av rättigheten dödas eller
nedsättas, om det ej, när fråga är om exekutiv försäljning, är uppenbart
att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

Den som är ersättningsskyldig enligt första eller andra stycket blir fri
från ansvar, om ej rättighetshavaren inom sex månader från det han fick
kännedom om att fastigheten övergått från denne skriftligen anmält att
han vill kunna hålla sig till honom.

21 §  Förbehåll som upphäver eller inskränker rättighetshavarens rätt
till ersättning enligt 18-20 §§ är utan verkan.

Rättigheters inbördes ställning

22 §  Finns i samma fastighet flera rättigheter som ej är inskrivna och
kan de ej utan förfång för någondera utövas vid sidan av varandra, äger
de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits.

Är upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd
de skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan dem efter
vad som med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

23 §  Vid exekutiv auktion äger rättigheter som ej är inskrivna
sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits.

Är upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd
de skett, äger de lika rätt, om ej annat blivit bestämt enligt 22 §
andra stycket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet i annat fall än
med anledning av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i den
ordning som gäller vid fördelning av köpeskillig för exekutivt försåld
fast egendom.

24 §  När rättighet, som ej utan förfång för annan rättighet kan utövas
vid sidan av denna, skall vika, har rättighetshavaren rätt till
ersättning av upplåtaren för skada, om han vid upplåtelsen varken ägde
eller bort äga kännedom om den andra upplåtelsen.
Rättighetens upphörande i vissa fall

25 § Bestämmelserna i 6 kap. 8 § äger motsvarande tillämpning i fråga om
nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft.

Är rättighet som upplåtits mot vederlag utan verkan enligt första
stycket, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren för
skada, om han var i god tro när upplåtelsen ägde rum. Bestämmelser om
att rättighetshavaren i vissa fall kan få ersättning av staten finns i
18 kap.

26 § Om rättighetens upphörande eller inskränkning på grund av
expropriation eller liknande tvångsförvärv samt om rättighetshavarens
rätt till ersättning med anledning därav finns särskilda bestämmelser.

Verkan av ändring i fastighetsindelningen

27 § Delas fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut,
gäller rättigheten i var och en av de nya fastigheterna. Är rättighetens
utövning genom upplåtelseavtalet begränsad till visst område, upphör
rättigheten dock att besvära fastighet som icke omfattar någon del av
området.

Delas fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, gäller
rättigheten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen
hör efter delningen.

28 § Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsbildning i
flera fastigheter, skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma
ägarna av dessa i förhållande till belastningen på varje fastighet. Lag
(1989:722).

29 § Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergår
fastighetsreglering, får rättigheten därefter utövas på område, som
genom regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om
rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del
av fastigheten eller om utövning av rättigheten på det överförda området
eljest måste anses strida mot upplåtelsen eller är oförenlig med sådant
förordnande som avses i tredje stycket. Föreskrift om rätt för
lantmäterimyndigheten att bestämma nytt område för utövning av
nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen (1970:988).

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i
mark eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari
rättigheten upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att
inom en månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot
avträdaren. I annat fall gäller avtalet mot honom.

Att lantmäterimyndigheten kan förordna att en rättighet skall
fortsätta att gälla i mark eller byggnad som genom fastighetsreglering
frångår den fastighet vari rättigheten upplåtits föreskrivs i 5 kap. 33
a § och 7 kap. 13 § fastighetsbildningslagen. En sådan rättighet skall
vid tillämpningen av 22 § äga företräde framför en rättighet som enligt
första stycket skulle få utövas i marken eller byggnaden. Lag (1995:1397).

30 § Har fastighet som besväras av tomträtt eller servitut genom
fastighetsreglering undergått förändring av betydelse för rättighetens
utövning, skall vederlag som utgår för rättigheten jämkas.

Om fastighet genom fastighetsreglering undergått förändring som medfört
att värdet av annan nyttjanderätt än tomträtt minskats, skall vederlaget
nedsättas med skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren hellre uppsäga
avtalet, får han göra det, om förändringen ej är av ringa betydelse.
Innebär förändringen att nyttjanderättens värde ökas, får
fastighetsägaren uppsäga avtalet, om nyttjanderättshavaren icke medger
skälig höjning av vederlaget.

Talan om jämkning av vederlaget enligt första stycket eller om
nedsättning därav enligt andra stycket skall väckas inom två månader
från det fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. För uppsägning
enligt andra stycket gäller samma tid. Iakttages ej tiden, är rätten
till talan eller uppsägning förlorad.

Om rättighetshavares rätt till ersättning i vissa fall vid
fastighetsreglering finns särskilda bestämmelser.

Vissa upplåtelser i andra hand

31 § Om en fastighetsägare har upplåtit en nyttjanderätt till någon som
i sin tur har upplåtit arrende eller hyra gäller följande. Om det råder
intressegemenskap mellan fastighetsägaren och upplåtaren och det med
hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt kan antas att
rättsförhållandet utnyttjas för att kringgå någon bestämmelse i lag som
är till förmån för en nyttjanderättshavare, har arrendatorn och
hyresgästen samma rätt i förhållande till fastighetsägaren som de skulle
ha haft om fastighetsägaren hade upplåtit deras nyttjanderätt. Lag
(1985:278).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.