Warning: call_user_func_array() expects parameter 1 to be a valid callback, no array or string given in /storage/content/02/154802/ijuridik.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 286

9 kap. Jordbruksarrende

Inledande bestämmelse

1 § Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord upplåtes till
brukande.

Arrendetid

2 § Avtal om jordbruksarrende skall träffas för viss tid. Avser
upplåtelsen jord, varöver upplåtaren inte kan förfoga utöver sin egen
besittningstid, får avtal träffas även för sådan tid. Staten får upplåta
arrende för arrendatorns livstid. Är arrendetiden inte bestämd enligt
vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år.

Omfattar arrende för viss tid bostad för arrendatorn, skall arrendetiden
utgöra minst fem år. Har avtal träffats för kortare tid, gäller det för
den nu angivna minsta tiden. Om arrendenämnden godkänt avtalet i denna
del, gäller det dock för den överenskomna tiden.

Förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap.
5 och 30 §§, 8 kap. 6, 14 och 23 §§ samt 30, 32 och 33 §§ detta kapitel
återtaga arrendestället eller del därav före arrendetidens utgång gäller
endast om det godkänts av arrendenämnden. Lag (1984:678).

3 § Vid arrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning
alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens
utgång. Vill jordägaren eller arrendatorn att arrendevillkoren ändras
för en ny arrendeperiod, skall han meddela motparten detta i den ordning
som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Uppsägning och begäran om
villkorsändring skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om
avtalet träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader
dessförinnan.

Om avtalet inte sägs upp inom rätt tid, anses det förlängt på en tid som
motsvarar arrendetiden, dock längs fem år, eller, om begäran om
villkorsändring har gjorts, på den tid och de villkor i övrigt som
bestäms enligt 9 §.

Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot
arrendatorn, om det godkänts av arrendenämnden. Förbehåll om längre tid
för förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller utan
sådant godkännande. Lag (1984:678).

4 § Gäller arrendeavtal för viss tid som understiger ett år och har ej
förbehåll gjorts om uppsägning, anses avtalet förlängt på tid som
motsvarar arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet två
månader efter arrendetidens utgång utan att jordägaren anmodat honom att
lämna arrendestället. Vad som sagts nu gäller ej, om annat avtalats.

5 § Avlider arrendatorn före arrendetidens utgång, får dödsboet uppsäga
avtalet inom sex månader från dödsfallet, om ej annat avtalats.

6 § Den som skall tillträda arrendeställe har rätt att fjorton dagar
före tillträdesdagen få åt sig upplåten hälften i arrendeställets hus,
om ej annat avtalats.

Rätt till förlängning av arrendeavtalet m.m.

7 § Bestämmelserna i 8–13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när

1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar
bostad för arrendatorn, eller

2. jordägaren säger upp arrendeavtalet på den grund att arrenderätten är
förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger, dock
inte om i uppsägningen anges att den sker till arrendetidens utgång.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till
förlängning gäller, om det godkänts av arrendenämnden. Lag (1984:678).

8 § Om jordägaren har sagt upp arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till
förlängning av detta, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller förhållande som avses i 8 kap. 14 §
föreligger,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling
skall bruka arrendestället, och det ej är obilligt mot arrendatorn att
arrendeförhållandet upphör,

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera
ändamålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl
är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i
enlighet med en detaljplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall
användas för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot
arrendatorn att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder
endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av
första stycket rätt till sådan förlängning. Lag (1987:132).

9 § Vid förlängning av arrendeavtal utgår arrendeavgiften med skäligt
belopp. Kan jordägaren och arrendatorn inte enas om hur stor
arrendeavgiften bör vara, skall avgiften bestämmas så att den kan antas
motsvara arrenderättens värde med hänsyn till arrendeställets
avkastningsförmåga, arrendeavtalets innehåll och omständigheterna i
övrigt.

Förlängning skall ske för tid som motsvarar arrendetiden, om denna ej
överstiger fem år, och i annat fall för fem år. Förlängning kan även ske
för annan tid än som sagts nu, om detta av särskild anledning är
lämpligare.

Annat av jordägaren eller arrendatorn uppställt villkor skall gälla i
den mån det är skäligt med hänsyn till arrendeavtalets innehåll,
omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden
och omständigheterna i övrigt.

I den mån ändring av arrendevillkoren ej påkallas, skall samma villkor
som förut gälla.

Träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om villkoren för
det fortsatta arrendet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmelserna i
första och andra styckena, lända till efterrättelse i den mån ej annat
följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk. Lag (1979:371).

9 a § Avlider arrendatorn under arrendetiden, skall vid tillämpningen av
9 § andra stycket första och andra meningarna dödsboet ha rätt till
förlängning för samma tid som den avlidne skulle ha haft. Detta gäller
dock endast när avtalet förlängs vid utgången av den arrendeperiod under
vilken dödsfallet har inträffat. Förlängs i annat fall arrendeavtal
sedan arrenderätten har övergått på arrendatorns dödsbo, skall
arrendetiden utgöra ett år i den mån ej annat följer av 9 § fjärde
stycket. Föreligger synnerliga skäl, får dock förlängning ske för längre
tid än ett år. Lag (1979:371).

10 § Har jordägaren sagt upp avtalet och föreligger tvist om förlängning
av detta eller om villkoren för en sådan förlängning, skall jordägaren
hänskjuta tvisten till arrendenämnden senast två månader från den dag då
uppsägning senast kunde ske eller, om uppsägningstid inte är
föreskriven, från den dag då uppsägning har skett. Rör tvisten endast
villkoren för en ny arrendeperiod får tvisten dock hänskjutas inom den
tid som anges i andra stycket.

Har villkorsändring begärts och föreligger tvist om villkoren för den
nya arrendeperioden, skall den som har begärt villkorsändring senast två
månader före den löpande arrendeperiodens utgång hänskjuta tvisten till
arrendenämnden.

Om en tvist inte har hänskjutits till arrendenämnden inom de tider som
anges i första eller andra stycket, är uppsägningen eller begäran om
villkorsändring utan verkan. Lag (1984:678).

11 § Är fråga om förlängning av arrendeavtalet ännu ej avgjord när
arrendetiden går ut, har arrendatorn rätt att kvarsitta på
arrendestället till dess frågan är slutligt avgjord. För tid som
arrendatorn sålunda kvarsitter skall de förut gällande arrendevillkoren
tillämpas till dess villkor för samma tid blir slutligt bestämda.

Är en tvist om villkor ännu inte avgjord när arrendetiden går ut, skall
de förut gällande villkoren tillämpas till dess villkor för den nya
arrendeperioden blir slutligt bestämda. Lag (1984:678).

12 § Ogillas jordägarens begäran om att arrendeavtalet skall
upphöra att gälla, skall villkoren för det fortsatta arrendet
fastställas enligt 9 §. Detsamma gäller vid avgörande av en
villkorstvist som hänskjutits till arrendenämnden.

Beslut om förlängning anses som avtal om fortsatt arrende. Mot
arrendeförhållandet får inte åberopas någon omständighet som
kunnat åberopas i ärendet.

Beslut i villkorstvist anses som avtal om villkoren för det
fortsatta arrendet. Lag (2005:1058).

12 a § Skall arrendatorn enligt beslut betala högre
arrendeavgift än förut för förfluten tid, skall arrendatorn
betala ränta på det överskjutande beloppet som om detta hade
förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående
arrendeavgiften. Skall arrendatorn betala lägre belopp, skall
jordägaren betala ränta på det belopp som jordägaren har
mottagit för mycket från den dag då beloppet togs emot.

Räntan skall beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för
tiden innan beslutet har vunnit laga kraft och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter. Lag (2005:1058).

12 b § Om villkor för det fortsatta arrendet har fastställts
enligt 12 §, har arrendatorn rätt att säga upp avtalet senast
två månader efter den dag då beslutet vann laga kraft.

Har arrendatorn sagt upp avtalet enligt första stycket, får
arrendenämnden på ansökan av jordägaren eller arrendatorn medge
skäligt uppskov med avträdet. En sådan ansökan får inte göras
senare än två månader från den dag då uppsägning skedde.
Lag (2005:1058).

13 § Bifalls jordägarens begäran om att arrendeavtalet skall
upphöra att gälla, får i beslutet skäligt uppskov med avträdet
medges, om jordägaren eller arrendatorn begär det.

Avgörs tvisten efter arrendetidens utgång eller medges uppskov
med avträdet, skall arrendevillkoren för tiden från avtalets
upphörande till avträdet fastställas enligt 9 §.
Lag (2005:1058).

14 § Kommer förlängning av arrendeavtal som omfattar bostad för
arrendatorn ej till stånd på grund av att förhållande som avses i 8 §
första stycket 5 eller 6 föreligger och skall marken efter avtalets
upphörande användas för ändamål som kan antagas lämna väsentligt högre
avkastning eller som kan tillgodoses genom expropriation eller liknande
tvångsförvärv, skall jordägaren till arrendatorn utge ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften för ett år under den
senaste arrendeperioden. Uppgår arrendatorns förlust på grund av att
arrendeförhållandet upphör till högre belopp, skall jordägaren i stället
i skälig omfattning ersätta förlusten, dock högst med belopp som
motsvarar tre års arrendeavgifter, beräknade så som nyss angivits.

Första stycket gäller ej, om det av särskilda skäl är obilligt mot
jordägaren att han ålägges ersättningsskyldighet.

Underhåll och nybyggnad m.m.

15 § Arrendatorn skall vårda och underhålla arrendstället. Försämras det
genom att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger honom, har
jordägaren rätt till ersättning vid avräkning enligt 23 §.

16 § Avhjälper arrendatorn brist som förelegat vid tillträdet och har
han ej enligt 17 § rätt till ersättning för arbetet så snart det
fullbordats, är han berättigad till ersättning vid avräkning enligt 23
§. Detta gäller dock ej sådan del av arrendestället beträffande vilken
arrendatorn enligt avtalet är fritagen från underhållsskyldighet.

17 § Omfattar arrende bostad för arrendatorn eller hans anställda, skall
jordägaren vid tillträdet avlämna bostaden i det skick som föreskrivs i
gällande hälsoskyddslagstiftning.

Fråga huruvida bostad vid tillträdet är i sådant skick som anges i
första stycket skall prövas vid syn enligt 24–28 §§. Finnes brist
föreligga i detta hänseende, skall synemännen föreskriva vilka åtgärder
som skall vidtagas för bristens avhjälpande samt fastställa beräknad
kostnad för dessa. De skall även utsätta viss tid inom vilken åtgärderna
skall vara vidtagna.

Underlåter jordägaren att inom utsatt tid vidtaga föreskriven åtgärd,
får arrendatorn utföra åtgärden i jordägarens ställe. Sedan arbetet
fullbordats, har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren med det
vid synen fastställda beloppet. Vill arrendatorn hellre uppsäga avtalet,
får han göra det, om icke bristen är av ringa betydelse. För den tid
arrendestället är i bristfälligt skick har arrendatorn rätt till skälig
nedsättning av arrendeavgiften och ersättning för skada.

Förbehåll som strider mot första–tredje stycket gäller mot arrendatorn,
om det godkänts av arrendenämnden. Lag (1984:678).

17 a § Meddelar en myndighet ett beslut som innebär att arrendestället
inte får användas på avsett sätt utan att en befintlig anläggning byggs
om eller en nyanläggning sker, skall jordägaren utföra arbetet, om
anläggningen behövs med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av
jordbruket på arrendestället. Vad som nu har sagts gäller dock inte om
arbetet ingår i arrendatorns underhållsskyldighet enligt 15 § eller om
arbetet avser en sådan del av arrendestället beträffande vilken
arrendatorn enligt avtalet är fritagen från underhållsskyldighet.

Utför jordägaren inte inom skälig tid efter anmaning ett arbete som
åligger honom enligt första stycket, får arrendatorn utföra det i hans
ställe. Har kostnad för arbetet fastställts av arrendenämnden enligt
tredje stycket, är arrendatorn berättigad till ersättning av jordägaren
med det fastställda beloppet sedan arbetet har fullbordats. Vill
arrendatorn hellre säga upp avtalet, får han göra det, om inte
jordägarens underlåtenhet är av ringa betydelse. För den tid under
vilken egendomen inte kan användas för det avsedda ändamålet har
arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han har
även rätt till ersättning för skada.

Frågan om jordägarens byggnadsskyldighet enligt första stycket prövas av
arrendenämnden på begäran av endera parten. Om arrendatorn begär det,
skall nämnden även fastställa en beräknad kostnad för det arbete som
arrendatorn kan komma att utföra i jordägarens ställe.

Är jordägaren enligt första stycket första meningen inte skyldig att
utföra ett arbete därför att anläggningen inte behövs, har arrendatorn
rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han får även säga upp
avtalet, om inte arbetet är av ringa betydelse för hans verksamhet. Om
inte annat har avtalats, gäller vad som har sagts nu även för det fall
att jordägaren inte är skyldig att utföra ett arbete därför att
arrendatorn är fritagen från underhållsskyldighet. Lag (1984:678).

18 § Har byggnad, täckdikning eller annan anläggning utan arrendatorns
vållande så skadats eller förslitits att anläggningen för att tjäna sitt
ändamål måste byggas om eller ersättas med en ny, skall jordägaren
utföra arbetet. Sådan skyldighet åvilar dock jordägaren endast om
anläggningen behövs med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av
jordbruket på arrendestället.

Om jordägaren ej inom skälig tid efter anmaning avhjälper brist som
avses i första stycket, får arrendatorn utföra arbetet i hans ställe.
Har kostnaden för arbetet fastställts av arrendenämnden på sätt som
anges i tredje stycket, är arrendatorn, sedan arbetet fullbordats,
berättigad till ersättning av jordägaren med det fastställda beloppet.
Vill arrendatorn hellre uppsäga avtalet, får han göra det, om ej bristen
är av ringa betydelse. För den tid arrendestället är i bristfälligt
skick har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften
och ersättning för skada.

Fråga om jordägarens byggnadsskyldighet enligt första stycket prövas av
arrendenämnden. Prövning kan påkallas av såväl jordägaren som
arrendatorn. På begäran av arrendatorn skall nämnden även fastställa
beräknad kostnad för arbete som arrendatorn kan komma att utföra i
jordägarens ställe.

Första–tredje styckena tillämpas inte beträffande hägnad eller annan
anläggning av sådan art, att ett fullständigt iståndsättande ingår i
arrendatorns underhållsskyldighet enligt 15 §, och inte heller
beträffande annan anläggning än täckdikning om anläggningen enligt
avtalet är undantagen från hans underhållsskyldighet.

Är jordägaren på grund av första stycket andra punkten ej skyldig att
avhjälpa brist som avses i nämnda stycke, har arrendatorn rätt till
skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han får även uppsäga avtalet, om
ej bristen är av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, äger vad som
sagts nu motsvarande tillämpning, om anläggning som enligt avtalet är
undantagen från arrendatorns underhållsskyldighet genom brand eller på
liknande sätt utan arrendatorns vållande drabbas av sådan skada som
anges i första stycket. Lag (1984:678).

19 § Skadas anläggning som avses i 18 § och är skadan inte sådan att
anläggningen måste byggas om eller ersättas med en ny för att kunna
användas för sitt ändamål, skall arrendatorn avhjälpa skadan. Om han
inte själv har vållat skadan, har han efter det att arbetet
fullbordats rätt att få ersättning av jordägaren för den nödvändiga
kostnaden för arbetet. Lag (1995:1474).

20 § Har arrendatorn uppfört ny byggnad i stället för byggnad som han
mottagit och är han icke enligt 17, 17 a eller 18 § berättigad till
ersättning därför, har han vid avräkning enligt 23 § rätt till
ersättning för brist som vid tillträdet fanns på den mottagna byggnaden,
om den nya byggnaden är lämplig för sitt ändamål eller uppförts enligt
plan som godkänts av jordägaren. Avdrag skall dock göras med kostnaden
för avhjälpande av brist på den nya byggnaden.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om annan anläggning
som ingår i arrendet. Lag (1984:678).

21 § Utför arrendatorn ny täckdikning, som arrendenämnden funnit
behövlig med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på
arrendestället, är han efter arbetets fullbordande berättigad till
ersättning av jordägaren med belopp vartill arrendenämnden fastställt
beräknad kostnad för arbetet.

Har arrendatorn anlagt markväg, förbättrat ägoanordningen eller vidtagit
annan åtgärd som medfört varaktig nytta för jordbruket och ej är att
hänföra till uppförande av byggnad eller till täckdikning, är han vid
avräkning enligt 23 § berättigad till ersättning motsvarande vad
arrendestället ökat i värde, om ej annat avtalats. Ersättning får dock
ej utgå med högre belopp än som motsvarar den nödvändiga kostnaden. Lag
(1984:678).

21 a § På ansökan av arrendatorn kan arrendenämnden lämna tillstånd
till en investering som innebär att en åtgärd avseende byggnader,
markanläggningar eller jord på arrendestället skall vidtas och som
inte omfattas av arrendatorns underhållsskyldighet enligt 15 §.

Tillstånd skall lämnas om investeringen kan antas bli lönsam på lång
sikt för jordbruket på arrendestället och intresset av investeringen
överväger jordägarens intresse av att den inte kommer till stånd.

Tillstånd enligt första stycket kan förenas med villkor.

Denna paragraf gäller inte när arrendetiden uppgår till högst ett år
och arrendet inte omfattar bostad för arrendatorn. Lag (1995:567).

22 § Har jordägaren enligt avtal med arrendatorn helt eller delvis
bekostat en investering på arrendestället och har arrenderättens
värde ökat genom investeringen, är arrendatorn skyldig att godta en
skälig höjning av arrendeavgiften.

Sådan skyldighet föreligger också, om arrenderätten ökat i värde
till följd av att jordägaren

1. utfört arbete som avses i 17 a eller 18 §,

2. betalat ersättning enligt 17 a § andra stycket, 18 § andra
stycket eller 21 § första stycket för arbete som arrendatorn utfört,
eller

3. löst in en investering. Lag (1995:567).

Avräkning och syn

23 § Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske, när
arrendestället avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt
i den mån avtal därom träffats. I samband med förlängning av
arrendeavtalet skall avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit
från tillträdet eller från närmast föregående avräkning.

Avräkning skall också ske i samband med ett förordnande enligt 5 kap. 33
a § fastighetsbildningslagen (1970:988).

Om ej annat avtalats, skall avräkning grundas på syn vid
avräkningsperiodens början och slut.

Vid avräkningen skall beaktas om kostnaderna för att avhjälpa de brister
som förelåg vid avräkningsperiodens början har förändrats under
perioden. Lag (1989:722).

24 § Syn skall förrättas av minst två med ortens jordbruksförhållanden
förtrogna synemän, vilka utses bland personer som av länsstyrelse
förklarats behöriga att hålla syn. Synemännen skall utses av jordägaren
och arrendatorn gemensamt. Enas partena ej om valet, utser rätten
synemän.

Mot syneman gäller samma jäv som mot domare.

Har synemännen olika meningar, skall flertalets mening gälla. Kan beslut
ej åstadkommas på sådant sätt, skall, om synemännen är flera än två samt
parterna eller rätten utsett en av synemännen att var ordförande, dennes
mening gälla som synemännens beslut. Kan ej heller på detta sätt beslut
åstadkommas, skall synemännen välja ytterligare en syneman, som då blir
ordförande. Enas ej synemännen om valet, skall rätten utse synemannen.

Syn får ej påbörjas tidigare än sex månader före den dag till vilken den
hänför sig och skall vara avslutad inom fyra månader från nämnda dag, om
ej rätten på begäran av synemännen medger att synen får avslutas senare.
Sådant medgivande behövs dock inte för syn som äger rum inom två månader
efter fristens utgång för att undersöka förekomsten av ogräs. Lag
(1984:678).

25 § Synemännen skall utsätta synen till tid då marken är tjänlig samt
underrätta partena om dagen. Uteblir part, får synen hållas endast om
parten bevisligen underrättats i god tid före synens påbörjande.

Menar part att syneman är jävig eller icke förtrogen med ortens
jordbruksförhållanden, skall parten framställa invändning därom innan
synegången börjar. Synemännen skall så snart det kan ske besluta över
invändningen. Senare får invändning framställas endast i samband med
klander av synen och då endast under förutsättning att parten icke varit
närvarande vid synen innan synegången börjat eller först efter
synegångens början fått vetskap om det förhållande på vilket
invändningen grundas. I fråga om parts rätt att i målet om klander
åberopa sådant förhållande äger dessutom bestämmelserna i
rättegångsbalken om jäv mot domare motsvarande tillämpning.

26 § Vid synen skall undersökas allt som hör till arrendestället, såsom
byggnader, trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar,
broar, brunnar och ledningar. Från synen får dock undantagas viss del av
arrendestället, om jordägaren och arrendatorn kommer överens om i vad
mån brist skall tagas i beräkning och anteckning om överenskommelsen
göres av synemännen.

Kan överenskommelse ej träffas om ersättning enligt 21 § andra stycket,
30 § andra stycket eller 31 §, skall synemännen bestämma ersättningen.

Synemännen får anlita sakkunnig eller biträde.

Över allt som förekommer vid synen skall upprättas skriftlig handling,
som undertecknas av synemännen.  Om brist föreligger, skall anteckning
göras om bristens beskaffenhet, de åtgärder som behövs för dess
avhjälpande samt kostnaden för detta.  Tydlig hänvisning skall lämnas om
vad den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall
inom tre månader från synens avslutande genom synemännens försorg delges
parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning.
Bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej.

27 § Parterna svarar solidariskt för synekostnaden.  Sinsemellan svarar
de för hälften var.

28 § Om en part inte godtar en syn, som har hållits på det sätt och
inom den tid som anges i 24 §, får parten klandra synen genom att
väcka talan mot den andra parten inom en månad från det att
synehandlingen delgavs honom. Om synen inte klandras, gäller den som
fullt bevis för arrendeställets skick den dag till vilken synen
hänför sig. Motbevisning mot synen är inte tillåten i ett sådant
fall.

Om den ena parten har klandrat synen, får också motparten klandra
synen, trots att den för honom gällande tiden för klander har gått
ut. En sådan klandertalan skall väckas inom en månad från det att
parten delgavs stämning med anledning av den första klandertalan. Om
den första klandertalan återkallas eller förfaller av något annat
skäl, förfaller också den senare talan.

Synemännen skall yttra sig skriftligen i ett mål om klander, om
domstolen begär det.  Lag (1995:1474).

Arrendeavgiften

29 § Arrendeavgiften skall bestämmas i pengar. Har avtal träffats i
strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utgå med belopp, som
är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga
förhållanden när avtalet träffades. Lag (1984:678).

Arrendatorns konkurs

30 § Försättes arrendatorn i konkurs innan han tillträtt arrendestället,
får jordägaren uppsäga avtalet.  Inträffar konkursen efter tillträdet
och har ej jordägaren säkerhet för avtalets fullgörande med vilken han
skäligen kan nöjas, får jordägaren uppsäga avtalet, om ej sådan säkerhet
ställes inom en månad efter anfordran eller inom samma tid konkursboet
förklarar sig vilja svara för arrendatorns skyldigheter under
arrendetiden eller, när arrenderätten får överlåtas, överlåtelse sker i
enlighet med avtalet.

Har arrendeavtalet träffats för viss tid som ej understiger tio år, har
arrendatorn, i fall då jordägaren uppsäger avtalet, vid avräkning enligt
23 § rätt till skälig ersättning för arrenderättens värde, om ej annat
avtalats.

I annat fall än då arrendeavtalet träffats för viss tid som ej
understiger tio år har jordägaren, om han uppsäger avtalet, rätt till
ersättning för skada.

Överlåtelse av arrenderätten och inlösen av investering

31 § Arrendatorn får inte överlåta arrenderätten utan jordägarens
samtycke, om ej annat följer av andra-fjärde styckena eller av 31 a §.

Är arrendeavtalet slutet för viss tid som ej understiger tio år, får
arrendatorn, om ej annat avtalats, överlåta arrenderätten till annan
med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock först
erbjuda jordägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid
avräkning enligt 23 § utge skälig ersättning för arrenderättens
värde. Vill jordägaren antaga erbjudandet, skall han lämna besked
därom inom en månad.

Vidare gäller beträffande arrenden för viss tid att arrendatorn,
även om annat avtalats, får överlåta arrenderätten, om den avser ett
utvecklat eller utvecklingsbart lantbruksföretag, till sin make eller
avkomling, om arrendenämnden tillåter det. Sådant tillstånd skall
lämnas, om inte jordägaren har befogad anledning att motsätta sig
överlåtelsen. Innehas arrenderätten av flera personer gemensamt, får
var och en av dem under samma förutsättningar överlåta sin rätt till
en medarrendator som är make eller avkomling till överlåtaren.

Avlider arrendatorn under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för
vilken tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket
tillkommer arrendator för där avsett fall, om ej annat avtalats.
Erbjudandet till jordägaren skall göras inom sex månader efter
dödsfallet. Dödsboet har vidare samma rätt som enligt tredje stycket
tillkommer arrendator för fall som avses där.

Första tredje styckena äger motsvarande tillämpning på
arrenderättens övergång genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande förvärv. Lag (1995:1474).

31 a § En arrendator som har utfört en sådan investering som avses i
21 a § får överlåta arrenderätten, om

1. arrendatorn skriftligen har erbjudit jordägaren att lösa in
investeringen, samt

2. jordägaren inte inom tre månader från erbjudandet har åtagit sig
sådan inlösen.

Har en arrendator utfört en investering som avses i 21 a § och
upphör arrendeförhållandet på grund av en omständighet som avses i 8 §,
är jordägaren skyldig att lösa in investeringen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även en arrendator
till vilken överlåtits arrenderätt omfattande en investering som
avses i 21 a §.

Inlösenbeloppet skall, om inte annat avtalats, motsvara vad
arrendestället har ökat i värde genom investeringen.
Lag (1995:567).

31 b § Arrendatorns överlåtelserätt enligt 31 a § innebär att
arrendatorn får överlåta arrenderätten till någon annan med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas.

Om jordägaren inte som ny arrendator godtar en person som
arrendatorn anvisar, får arrenderätten överlåtas till denne
endast om arrendenämnden eller domstolen funnit att jordägaren
skäligen kan nöjas med honom eller henne. En sådan prövning kan
ske samtidigt beträffande flera tänkbara förvärvare.

Har överlåtelsen inte fullbordats inom tre år från arrendatorns
erbjudande om inlösen, får överlåtelse inte ske utan att
jordägaren på nytt erbjudits att lösa investeringen enligt
31 a §. Överlåtelse till den som genom beslut av arrendenämnden
eller domstolen godtagits som ny arrendator får dock alltid ske
inom tre månader från den tidpunkt då beslutet inte längre kan
överklagas, om förfarandet i arrendenämnden inletts före
treårsfristens utgång. Lag (2005:1058).

Övriga rättigheter och skyldigheter vid nyttjandet av arrendestället

32 § Överger arrendatorn arrendestället och lämnar det obrukat eller
utan vård, får jordägaren genast återtaga det.  Jordägaren har även rätt
till ersättning för skada.

33 § Har jordägaren utgivit ersättning för markavvattning
enligt miljöbalken eller lagen (1998:812) med särskilda
bestämmelser om vattenverksamhet eller för byggande av enskild
väg enligt anläggningslagen (1973:1149), får jordägaren uppsäga
avtalet, om arrendatorn icke medger skälig höjning av
arrendeavgiften. Uppsägning skall ske inom ett år från det
företaget fullbordades. Lag (1998:861).

34 § Arrendatorn får ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller
taga torv från torvmosse som finns på arrendestället.  Han får ej heller
avhända arrendestället annat, som ej är att hänföra till den årliga
avkastningen.

34 a § Har jordägaren förbehållit sig jakträtten, är han skyldig att
ersätta arrendatorn för förluster på grund av viltskador på
arrendestället eller på arrendatorns egendom. Detta gäller dock inte
om jordägaren visar att skadan inte kunnat förhindras trots rimliga
ansträngningar från hans sida.  Lag (1995:1474).

Om arrendatorns rätt till jakt och fiske finns särskilda bestämmelser.

35 § Har jordägaren lämnat arrendatorn kreatur eller redskap för att
användas på arrendestället och är visst värde bestämt för det som
lämnats, skall arrendatorn hålla sådan egendom på arrendestället under
arrendetiden.  Egendomen skall för vartdera slaget i värde motsvara det
som han mottagit.  Vad som sättes i stället för det som lämnats tillhör
jordägaren utan särskilt förbehåll.

36 § har upphävts genom lag (1984:678).

37 § har upphävts genom lag (1984:678).

38 § har upphävts genom lag (1984:678).

39 § har upphävts genom lag (1984:678).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Svenska lagar, praxis & regler!