Warning: call_user_func_array() expects parameter 1 to be a valid callback, no array or string given in /storage/content/02/154802/ijuridik.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 286

Översyn av djurskyddet

Regeringen har tillsatt en utredare för att göra en översyn över djurskyddslagen. Landshövding Eva Eriksson skall göra en bred översyn av den nuvarande djurskyddslagstiftningen. Den nuvarande djurskyddslagen infördes 1988 och har sedan dess inte setts över i sin helhet. Regeringen menar att det idag finns en annan kunskap om djur och deras behov samt att dagens lagstiftning inte i tillräcklig utsträckning löser en del av de problem som finns. Bland annat nämner man problem med övergivna och förvilade djur och avel som leder till djurskyddsproblem. Man menar också att det finns anledning att granska om man kan finna vilka parametrar som är bättre än dagens för att mäta välbefinnandet hos olika djurslag.

Barnets bästa – vårdnad, boende och umgänge

Vårdnaden och barnets bästa I frågor som rör vårdnad, boende och umgänge sägs att hänsyn till barnets bästa alltid skall tas. Många har säkert hört talas om detta utan att egentligen veta vad det i praktiken innebär.

Enligt 6 kapitlet föräldrabalken skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge, detta gäller såväl för domar och beslut av domstol som för beslut av socialnämnden. De bestämmelser i svensk lag som stadgar att det skall finnas ett tydligt barnperspektiv vid frågor och beslut som rör barn, har en stark anknytning till FN:s barnkonvention.

I föräldrarbalken anges inte vad som närmare bestämt skall anses vara barnets bästa. Det beror på att det inte är möjligt att i lagtexten mera utförligt och precist ange vad som skall vara bäst för barnet; det är nödvändigt att göra en individuell helhetsbedömning i varje enskilt fall. Bedömningen av vad som skall anses vara barnets bästa får inte göras schablonmässigt, dock framhålls vissa omständigheter som skall beaktas vid bedömningen av vad som är barnets bästa. Avseende skall till exempel särskilt fästas vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar av föräldrarna samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Barnets vilja skall också tas hänsyn till med beaktande av ålder och mognad. Viktigt i sammanhanget är att så långt det är möjligt, beakta såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter för barnet.

Begreppet barnets bästa är således relativt, dess innebörd kan förändras över tid i takt med att ny kunskap växer fram och värderingar i samhället ändras. Det är domstolen respektive socialnämndens uppfattning, antaganden och bedömningar som till sist blir avgörande i frågan om vad som skall anses vara till barnets bästa.

Mer konkret innebär begreppet barnets bästa, att avgörande vid ställningstagande till frågor om vårdnad, boende och umgänge, innebär att barnets föräldrar måste prioritera barnets behov framför sina egna; det skall således inte vara den vuxnes behov att ha barnet som avgör. Vårdnaden om ett barn har inte att göra med och får inte heller ha att göra med rättvisa mellan föräldrar, belöning, kompensation eller bestraffning för hur föräldrarna har betett sig mot varandra. Föräldern skall vara till för barnet och inte tvärtom.

Frågor om barn och vad som är ett barns bästa i tvister om vårdnad, boende och umgänge är inte en jämställdhetsfråga. Bestämmelserna i föräldrarbalken är numera könsneutrala och bygger på uppfattningen att barn har behov av goda och nära relationer med båda föräldrarna och att inte någon av föräldrarna på grund av sitt kön är mer lämpad som vårdnadshavare än den andra.

När två föräldrar separerar, är det för ett barns utveckling och välbefinnande viktigt att det har nära, goda och inte minst regelbundna relationer till båda sina föräldrar; detta oavsett om dessa bor tillsammans och oavsett om de är i konflikt eller ej. Det är i de allra flesta fall bäst för barnet att ha en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, men barnets rätt i detta avseende får inte innebära att barnet måste leva eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn måste ha en absolut rätt att inte självt bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. För det fall att sådant förekommer är det till barnets bästa att den förälder vilken inte riskerar att utsätta barnet för några risker, tillerkänns ensam vårdnad.

För det fall att tvist som rör barnet uppstår, är det viktigt att denna avgörs med minsta möjliga tidsutdräkt, då barn har en annan tidsupplevelse än vuxna.

Waldenberg Melin Juridik handhar ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge, välkommen att höra av Dig med Dina frågor.

Ny medarbetare hos Waldenberg Melin Juridik

Waldenberg Melin Juridik välkomnar sin nya jurist Ximena Bene. Ximena har läst vid Lunds universitet och tog sin jur. kand. examen i början av 2009. Hon har fördjupat sig inom avtalsrätt och affärsjuridik och skrev sitt examensarbete inom arbetsrätten. I detta arbete studerade hon Arbetsdomstolens tolkning av 36 § avtalslagen. Utöver kurserna inom jur. kand. programmet har Ximena även läst tekniska kurser och kriminologi. Ximena har tidigare arbetat på SKTF:s Arbetslöshetskassa. Utöver svenska och engelska talar hon flytande spanska och en del franska.

Regler vid uppsägning

Det sätt varpå en anställning rättsligt upphör eller kan upphöra är avhängigt vilken anställningsform det rör sig om. Normalformen för en tillsvidareanställnings upphörande är uppsägning. Uppsägningen innebär att anställningen upphör efter viss uppsägningstid. Grundstommen i det svenska arbetsrättsliga systemet utgörs av kravet på saklig grund för uppsägning i lagen om anställningsskydd (LAS). Om en anställd önskar lämna en tillsvidareanställning är han fri att göra det med den begränsningen att uppsägningstid skall iakttas; några krav på saklig grund eller motsvarande gäller således inte i jämförelse med vad som gäller för arbetsgivaren. Anställningsskyddets struktur inrymmer vidare de regler som begränsar arbetsgivarens rätt att i en arbetsbristsituation fritt välja vilka om skall sägas upp, så kallade turordningsregler, samt reglerna om företrädesrätt till återanställning.

Kravet på saklig grund kan hänföra sig till uppsägning antingen på grund av arbetsbrist eller uppsägning på grund av personliga skäl; en distinktion som är viktig att upprätthålla eftersom verkningarna är olika beroende på vilken kategori en uppsägning hänförs till. Exempelvis gäller turordningsregler och företrädesrätt till återanställning endast i arbetsbristsituationer. Arbetsgivaren har enligt lag och Arbetsdomstolens praxis en omfattande omplaceringsskyldighet; en undersökningsplikt vad gäller möjliga omplaceringstillfällen. Denna skyldighet innebär, att om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig, denne skall göra detta. Dock måste det vara skäligt och möjligt. En arbetstagare har rätt att göra anspråk på en viss inskolningsperiod, det vill säga arbetsgivaren får normalt sett acceptera en viss inlärningstid; det får dock inte vara fråga om någon omskolning. Att det ska vara möjligt innebär att det i arbetsgivarens verksamhet ska finnas något ledigt arbete tillgängligt, det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att skapa nya arbeten endast för att en arbetstagare ska få behålla sin anställning.

En arbetsgivare kan normalt sett inte nöja sig med att enbart påstå att arbetsbrist föreligger, underlag bör kunna visas för ett sådant ställningstagande. För det fall att uppsägningen ändå bedöms vara nödvändig, har den enskilde arbetstagaren – vid sidan av vad som eventuellt kan följa av avtal om särskilda trygghetsanordningar – det skydd som ligger i regler om uppsägningstid, om turordningslistor som bygger på principen ”sist in – först ut”, samt rätt till återanställning för den som har sagts upp med anledning av arbetsbrist. När en uppsägning avser personliga skäl måste det från arbetstagarens sida vara fråga om misskötsamhet som består i t.ex. svårigheter att passa tider, olovlig frånvaro, olämpligt uppträdande, brottsliga gärningar riktade mot arbetsgivaren, arbetskamrater eller i övrigt på arbetsplatsen vidtagna förseelser.

De formella krav som finns avseende uppsägningshandlingens utformning och innehåll gäller oavsett om det är fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. En uppsägning skall från arbetsgivarens sida vara skriftlig och det skall finnas besvärshänvisningar som ger information om vad arbetstagaren har att iaktta för det fall att denne vill göra gällande att uppsägningen är ogiltig eller yrka skadestånd med anledning av uppsägningen. Om en arbetsgivare inte på ett korrekt sätt upplyser om dessa regler blir följden att de tidsfrister som gäller för att väcka talan med mera, väsentligt förlängs.

Waldenberg Melin Juridik handhar många frågor av arbetsrättslig natur. Vi erbjuder rådgivning inom arbetsrätt, granskning av anställningsavtal samt biträde i arbetsrättsliga tvister. Välkommen att höra av Dig om Du behöver hjälp inom arbetsrättens område.

Fel i fastighet

Fel i fastighet kan till exempel vara rättsliga fel, rådighetsfel eller faktiska fel. Jordabalken innehåller inte någon definition av begreppet fel men rent allmänt kan emellertid sägas att fel i fastighetsköprättslig mening föreligger om fastigheten avviker från den standard köparen har rätt att kräva. Vilken standard köparen har rätt att kräva kan framgå av avtalet mellan parterna eller om så ej är fallet, bestäms standarden utifrån vad som är normalt för en viss typ av fastighet, det vill säga utifrån vad köparen med fog kan förutsätta vid köpet. Felen enligt jordabalken delas in i tre kategorier; rättsliga fel, rådighetsfel och fysiska fel i konkret eller abstrakt bemärkelse.

Ett rättsligt fel föreligger när köparens möjlighet att rättsligt förfoga över fastigheten är begränsad. Detta kan bero t.ex. på att fastigheten är belastad med panträtter, nyttjanderätter eller andra rättigheter utöver vad som förutsattes vid köpet. Enligt normal standard är fastigheten inte belastad med panträtter, nyttjanderätter och dylikt. Säljaren ansvarar för ett rättsligt fel om köparen inte kände till att rättigheten fanns, det vill säga köparen skall ha varit i god tro. Någon undersökningsplikt för köparen finns inte motsvarande vad som gäller för de faktiska felen.

Ett rådighetsfel föreligger när ett beslut från en myndighet utgör hinder i möjligheterna att använda fastigheten. Beslut om exempelvis ett rivningsförbud måste dock föreligga vid tiden för köpet. Köparen skall kunna utgå från att full rådighet över fastigheten finns, det vill säga att detta är normal standard. Köparen måste ha varit i god tro om felet för att säljaren skall kunna hållas ansvarig. Köparen har inte heller vad avser rådighetsfel någon direkt undersökningsplikt.

Med faktiska fel avses framförallt avvikelser i fastighetens fysiska beskaffenhet. Det kan handla om otjänligt dricksvatten, rötskador, otät skorsten, förekomst av skadedjur med mera. Fastigheten avviker helt enkelt från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Vad köparen med fog faktiskt har kunnat förutsätta, är inte alltid lätt att svara på. En bedömning får göras från fall till fall, faktorer som köpeskillingens storlek kan påverka; om fastigheten har sålts till ett lågt pris får köparen räkna med fler brister. Fastighetens ålder är också en faktor att beakta, är den nybyggd anses köparen inte behöva tolerera fel i samma utsträckning som om byggnaden vore äldre.

När det gäller faktiska fel har köparen en relativt långtgående undersökningsplikt. Denna plikt innebär att fel som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning som bör föregå fastighetsköpet, svarar säljaren inte för. Är felet däremot av sådan art att köparen inte borde ha upptäckt det vid sin undersökning – och inte heller borde ha räknat med att det skulle finnas – är det ett så kallat dolt fel. Sådana fel svarar säljaren för, oavsett om denne kände till felet eller inte. Undersökningsplikten fördelar ansvaret för fel, mellan köpare och säljare. Som köpare bör man vara oerhört noggrann och uppmärksam i sin undersökning av fastigheten, då rättspraxis ställer mycket höga krav på köparen i detta avseende. I vissa fall kan dock köparens undersökningsplikt reduceras, så är fallet exempelvis om säljaren har gjort utfästelser avseende fastighetens skick.

För det fall att fel i fastigheten kan konstateras, kan köparen kompenseras på olika sätt. De så kallade felpåföljder vilka kan påkallas är hävning av köpet, avdrag på köpeskillingen och skadestånd. Enligt lag kan man inte kräva avhjälpande av felet, köparen och säljaren kan dock träffa ett avtal om sådant avhjälpande.

Om köparen vill göra anspråk gällande mot säljaren på grund av ett fel i fastigheten, måste köparen reklamera till säljaren inom skälig tid från det att denne märkt eller borde märkt felet. Reklamerar köparen för sent förlorar denne sin möjlighet att göra felet gällande.

Ofta uppstår oenighet mellan köpare och säljare avseende om fel verkligen föreligger och vilken rätt till kompensation köparen i sådana fall skall ha. Detta kan leda till tvistigheter dem emellan. Befinner Du Dig i en liknande situation och önskar juridisk hjälp på fastighetsrättens område, kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.

Skydd för brottsoffer

Brottsoffer För Dig som har utsatts för ett brott, finns ett antal olika typer av skydd som kan bli nödvändigt med anledning av hot och andra risker. Det finns både sådana skydd som fysiskt skyddar ett brottsoffer och sådana som skyddar brottsoffrets personuppgifter. De som beslutar om skydd och vilket skydd som är lämpligast för en specifik person, är polis eller åklagare.

Besöksförbud, trygghetspaket från polisen (innehållande mobiltelefon och larm), livvakt och underrättelse från Kriminalvården är exempel på olika fysiska skydd. Polisens webbplats har bra information om sådana typer av åtgärder. Fingerade personuppgifter, kvarskrivning och namnändring är exempel på skydd för brottsoffrets personuppgifter.

Exempelvis underrättelse från Kriminalvården innebär att Kriminalvården är skyldiga att i vissa fall lämna uppgifter till den som har blivit utsatt för ett brott, om en dömd och intagen gärningsman. Det gäller framför allt brott där våld eller hot om våld har förekommit. Brottsoffret kan välja att bli informerad om t.ex. vid vilken anstalt den intagne befinner sig, om den intagne kommer att förflyttas till öppen anstalt, om den intagne får permission eller får vistas utanför anstalt, om den intagne friges, rymmer eller uteblir efter permission eller annan vistelse utanför anstalten.

Om någon har utsatts för hot om allvarlig brottslighet mot liv, hälsa eller frihet, finns möjlighet att få fingerade personuppgifter eller livvakt. Det är dock mycket ovanligt och används i princip endast om inte de andra typerna av skydd räcker till.

Brottsoffermyndighetens webbplats kan Du läsa mer om brottsoffer och vilken hjälp som finns att få.

Ansökan om lagfart

Den som förvärvat en fastighet ska ansöka om lagfart. Förvärvaren ska söka lagfart efter de flesta förvärv, exempelvis köp, byte, gåva, arv, bodelning och fusion. Lagfart är en slags offentlig registrering som visar för allmänheten vem ägaren är; en formell registrering i inskrivningsdelen av ett gjort förvärv. Enligt 20 kap 2 § jordabalken ska lagfart sökas senast tre månader räknat från den dag då den handling, som grundar förvärvet, upprättades. Med förvärv avses alla typer av s.k. fångeshandlingar där äganderätten övergått på annan och med upprättande avses den dag då handlingen undertecknades.

Att ansöka om lagfart är en skyldighet för den som förvärvat fast egendom, den som inte söker lagfart i tid kan föreläggas att göra det vid vite, även om det inte är vanligt förekommande. Att söka lagfart kan också betraktas som en rättighet för förvärvaren att söka och få lagfart; att få lagfart är viktigt i den bemärkelsen att förvärvaren ska kunna ha full kontroll över sitt förvärv och sin egendom.

Sedan den 1 juli 2008 har Lantmäteriet ansvar för inskrivningsverksamheten i landet. En ansökan om lagfart ska göras skriftligen och till ansökan ska alltid bifogas den fångeshandling som ligger till grund för ansökan. Är det exempelvis fråga om en lagfartsansökan på grund av köp ska således köpebrevet bifogas. Fastighetsregistret innehåller såväl aktuella som historiska uppgifter om vilka som är och har varit lagfarna ägare av en fastighet. Äganderätten till en fastighet förs inte över i och med registreringen, vilket är fallet i vissa andra länder. Äganderätten övergår i istället i och med att civilrättsligt giltiga handlingar undertecknas. Om överlåtelse av en fastighet inte uppfyller gällande krav kan ansökan om lagfart gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.

Behöver Du hjälp med ansökan om lagfart kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.

Svenska lagar, praxis & regler!