Warning: is_dir(): open_basedir restriction in effect. File(/home/web33459l/domains/ijuridik.se/public_html/wp-content/uploads/wpcf7_uploads/) is not within the allowed path(s): (/storage/content/02/154802/ijuridik.se/:/storage/configuration/wrappers/02/154802/ijuridik.se/:/tmp/) in /storage/content/02/154802/ijuridik.se/public_html/wp-content/plugins/contact-form-7/modules/file.php on line 422 Juridik - Sida 1227 av 1229 - Svenska lagar, praxis & regler! Warning: call_user_func_array() expects parameter 1 to be a valid callback, no array or string given in /storage/content/02/154802/ijuridik.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 286

Ansökan om lagfart

Den som förvärvat en fastighet ska ansöka om lagfart. Förvärvaren ska söka lagfart efter de flesta förvärv, exempelvis köp, byte, gåva, arv, bodelning och fusion. Lagfart är en slags offentlig registrering som visar för allmänheten vem ägaren är; en formell registrering i inskrivningsdelen av ett gjort förvärv. Enligt 20 kap 2 § jordabalken ska lagfart sökas senast tre månader räknat från den dag då den handling, som grundar förvärvet, upprättades. Med förvärv avses alla typer av s.k. fångeshandlingar där äganderätten övergått på annan och med upprättande avses den dag då handlingen undertecknades.

Att ansöka om lagfart är en skyldighet för den som förvärvat fast egendom, den som inte söker lagfart i tid kan föreläggas att göra det vid vite, även om det inte är vanligt förekommande. Att söka lagfart kan också betraktas som en rättighet för förvärvaren att söka och få lagfart; att få lagfart är viktigt i den bemärkelsen att förvärvaren ska kunna ha full kontroll över sitt förvärv och sin egendom.

Sedan den 1 juli 2008 har Lantmäteriet ansvar för inskrivningsverksamheten i landet. En ansökan om lagfart ska göras skriftligen och till ansökan ska alltid bifogas den fångeshandling som ligger till grund för ansökan. Är det exempelvis fråga om en lagfartsansökan på grund av köp ska således köpebrevet bifogas. Fastighetsregistret innehåller såväl aktuella som historiska uppgifter om vilka som är och har varit lagfarna ägare av en fastighet. Äganderätten till en fastighet förs inte över i och med registreringen, vilket är fallet i vissa andra länder. Äganderätten övergår i istället i och med att civilrättsligt giltiga handlingar undertecknas. Om överlåtelse av en fastighet inte uppfyller gällande krav kan ansökan om lagfart gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.

Behöver Du hjälp med ansökan om lagfart kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.

Beslut och utslag: Ö 5407-08

Garanti om rätt till förnyad prövning som villkor för överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder har ansetts kunna krävas endast i förhållande till förfarande vid vilket en prövning skett av antingen de skuldfrågor som ligger till grund för den påföljd som arresteringsordern avser eller också av påföljden som sådan.

Avgörande: Ö 5407-08

Garanti om rätt till förnyad prövning som villkor för överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder har ansetts kunna krävas endast i förhållande till förfarande vid vilket en prövning skett av antingen de skuldfrågor som ligger till grund för den påföljd som arresteringsordern avser eller också av påföljden som sådan.

Indrivning av skuld

Indrivning av skuld och att driva in skulder Om någon är skyldig dig pengar kan du ta hjälp av Kronofogden för att få betalt och driva in skulden. Normalt sett inleder man processen hos Kronofogden genom en ansökan om betalningsföreläggande. Det finns vissa krav som skall vara uppfyllda i en process om skulder. Det måste finnas ett avtal mellan dig och den du anser vara skyldig dig pengar. Det kan röra sig om ett muntligt eller skriftligt avtal. Skulden skall också vara förfallen till betalning, det vill säga sista datumet för att betala skall vara passerat. När du ansökt om betalningsföreläggande skickar Kronofogden kravet om indrivning till din motpart. Denna person kan då välja att betala eller bestrida kravet. Om kravet bestrids kommer Kronofogden informera dig om detta och du kan då välja att låta en tingsrätt pröva frågan. På din begäran skickar då Kronofogden handlingarna till tingsrätten.

Det är också möjligt att den som är skyldig dig pengar visserligen medger skulden men inte kan betala. Kronofogden utfärdar då ett beslut (ett så kallat utslag) där man fastställer skulden.

Du kan hos Kronofogden välja om du vill ansöka om verkställighet. Detta innebär att Kronofogden undersöker möjligheterna att driva in skulden genom utmätning. Ett verkställighetsförfarande är förenat med vissa avgifter. Dessa skall betalas av den som är skyldig dig pengar men om det ej finns några tillgångar kan du som sökande få betala för detta.

Vi på Waldenberg Melin Juridik arbetar mycket med dessa frågor och vi biträder också i de tingsrättsprocesser som kan uppstå om kravet på betalning bestrids.

Beslut och utslag: Ö 1082-09

Fråga om utlämning till Rwanda för folkmord m.m. Bl.a. spörsmålet om omfattningen av Högsta domstolens prövning när det gäller frågan om en utlämning, med hänsyn till de allmänna förhållandena inom rättsväsendet i Rwanda, skulle stå i strid med bestämmelserna i artikel 6 i Europakonventionen om rätt till en rättvis rättegång.

Avgörande: Ö 1082-09

Fråga om utlämning till Rwanda för folkmord m.m. Bl.a. spörsmålet om omfattningen av Högsta domstolens prövning när det gäller frågan om en utlämning, med hänsyn till de allmänna förhållandena inom rättsväsendet i Rwanda, skulle stå i strid med bestämmelserna i artikel 6 i Europakonventionen om rätt till en rättvis rättegång.

Sambors gemensamma bostad

Regleringar om sambors gemensamma bostad Sambolagen reglerar sambors gemensamma hem, alltså den permanentbostad som man bor i. Det finns flera regleringar som man bör vara medveten om.

Om man som sambos separerar skall den gemensamma bostaden ingå i bodelningen om den är anförskaffad för gemensamt bruk. Har man flyttat in i sin sambos redan befintliga bostad har man som huvudregel ingen rätt att kräva bodelning av denna.

Den andra delen av regleringen av sambors gemensamma hem är det skydd för befintligt bostad som sambos har genom reglerna kring överlåtelse. Om en bostad är permanentbostad för båda samborna har den ena sambon, även om denne är ensam ägare, ej rätt att utan den andra sambons samtycke sälja, ge bort eller hyra ut den gemensamma bostaden. För att skydda sig mot att så sker kan samborna begära att det hos inskrivningsmyndigheten noteras att bostaden är gemensam bostad för dem båda. En sådan inskrivning skyddar sambon och skall kontrolleras av den som till exempel vill köpa en fastighet.

Ytterligare en regel finns gällande sambors gemensamma bostad. Även om bostaden ej skall ingå i en bodelning, alltså inte är anförskaffad för gemensamt bruk, kan den andra sambon ha rätt att ta över bostaden. Det görs en behovsprövning och man tittar på vem som har störst behov av bostaden. I många fall handlar det om hur barnens fortsatta boende är reglerat. Finns det ej barn i förhållandet krävs synnerliga skäl för att en sambo ska få ta över en bostad som ej skall ingå i bodelningen.

Beslut och utslag: T 3076-06

Vid prövning av en ansökan om tillstånd till utvidgning av en kraftvärmeanläggning har Miljööverdomstolen klassat en panna i anläggningen som samförbränningsanläggning enligt 3 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och en annan panna som avfallsförbränningsanläggning enligt samma paragraf. Sedan EG-domstolen i ett förhandsavgörande förklarat att klassificeringen skulle grundas på and…

Skilsmässa – hur gör man?

Skilsmässa När man beslutat att skilja sig uppkommer ofta många frågor. Nedan följer en kort redogörelse för hur man ansöker om skilsmässa, eller äktenskapsskillnad som det formellt kallas hos domstolarna.

I Sverige ansöker man om skilsmässa hos tingsrätten i det område som någon av makarna bor. Är man överens om att skiljas kan man göra en gemensam ansökan om skilsmässa, det vill säga att båda makarna skriver under blanketten. Är man inte överens eller man av någon anledning inte vill ansöka gemensamt kan också en av makarna göra en egen ansökan. Hos Sveriges Domstolar kan man ladda ner en blankett för att göra ansökan. Blanketten kan användas både för en gemensam ansökan och om en av makarna ansöker ensam.

Ansökningsavgiften för ett mål om skilsmässa är 450 kr och betalas in på det Plusgirokonto som respektive domstol anger på sin sida. Man kan också ringa till aktuell tingsrätt för att få instruktioner om hur man betalar. Det är viktigt att man anger sitt namn och gärna sitt personnummer när man betalar in annars kan det vara svårt för domstolen att hänföra betalningen till rätt mål. Till sin ansökan skall man också bifoga personbevis som inte får vara äldre än tre månader.

Många gånger blir det aktuellt med betänketid innan man får en dom på äktenskapsskillnad. Enligt lag skall man ha minst sex månaders betänketid om någon av makarna har barn under sexton år som bor med den maken. Det är alltså inte ett krav att barnen ska vara gemensamma. Man kan få betänketid trots att man inte har barn om någon av makarna begär det. När tingsrätten beslutat om betänketid sänder de information om detta. Av den skrivelsen framgår också vilka datum som är aktuella, alltså när man som tidigast kan ansöka om att tingsrätten skall utfärda en dom.

Det är viktigt att man fullföljer sin ansökan om skilsmässa när den beslutade betänketiden har löpt i sex månader. Om man inte har ansökt om fullföljd inom ett år från den första ansökan kommer tingsrätten att avskriva målet och man är fortsatt gift. Det är alltså upp till makarna att själva ta kontakt med tingsrätten när de första sex månaderna löpt ut. Tingsrätten skickar inte ut någon förfrågan om huruvida man vill fullfölja sin ansökan eller inte.

I Sverige har man en absolut rätt till skilsmässa. En make kan inte förhindra en skilsmässa, bara begära om sex månaders betänketid. Därefter kan tingsrätten döma till äktenskapsskillnad oavsett en makes invändningar. En svensk dom på äktenskapsskillnad är giltig i många länder på grund av de internationella konventioner som Sverige skrivit under.

Om du har har vidare frågor eller behöver hjälp med din skilsmässa, kontakta oss.

Avgörande: T 3076-06

Vid prövning av en ansökan om tillstånd till utvidgning av en kraftvärmeanläggning har Miljööverdomstolen klassat en panna i anläggningen som samförbränningsanläggning enligt 3 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning och en annan panna som avfallsförbränningsanläggning enligt samma paragraf. Sedan EG-domstolen i ett förhandsavgörande förklarat att klassificeringen skulle grundas på and…

Sammanläggning av domstolar

Den 12 mars 2009 beslutade regeringen om en proposition som föreslår en förändring i organisationen för landets länsrätter. Idag finns 23 länrätter i Sverige, genom propositionen föreslås dessa bli tolv.

Regeringen menar att en sammanläggning av länsrätterna är nödvändig för att skapa bättre förutsättningar för specialisering i domstolarna och därmed också skapa en bättre kvalité i dömandet. Genom en sammanläggning får länsrätterna ett större målunderlag vilket också bedöms öka kvalitén i den dömande verksamheten. Vidare föreslår regeringen att länsrätterna skall byta namn till förvaltnignsrätter.

regeringens hemsida finns ytterligare information kring förslaget och även en uppställning av hur sammanläggningen är tänkt att fungera i praktiken.

Åtgärder mot organiserad brottslighet

Organiserad brottslighet Den 5 februari 2009 beslutade regeringen att ytterligare förstärka åtgärderna för att bekämpa den organiserade brottsligheten. Regeringen har tillsatt Carin Götblad som särskild utredare med uppdraget att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och föreslå åtgärder för att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar.

Redan 2007 beslutade regeringen att man skulle intensifiera arbetet mot den organiserade brottsligheten. Regeringen har som mål att personer som ägnar sig åt organiserad brottslighet i större utsträckning skall dömas för sina brott och att förutsättningarna för att bedriva organiserad brottslighet skall försämras. Genom detta menar regeringen att det i större utsträckning kan bli aktuellt för personer att lämna den organiserade brottsligheten. Dessa personer skall då kunna få hjälp och stöd i olika avseenden och målet är att underlätta för den enskilde att lämna den kriminella banan.

Under 2008 fattades tre beslut inom detta område. Rikspolisstyrelsen fick i uppdrag att i samverkan med ett flertal andra myndigheter säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Bland annat skall särskilda aktionsgrupper inrättas vid åtta polismyndigheter och permanenta regionala underrättelsecenter skall etableras. Det andra beslutet innebär att Säkerhetspolisen får i uppdrag att kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på bland annat politiker och myndighetsföreträdare. Det tredje beslutet gav Brottsförebyggande rådet uppdraget att agera ledande i arbetet med att ta fram en samverkansmodell som skall underlätta samarbetet mellan polis och andra myndigheter i frågor kring organiserad brottslighet.

Waldenberg Melin Juridik söker jurister

Waldenberg Melin Juridik är en personlig byrå i centrala Göteborg. Byrån arbetar inom flera juridiska områden och befinner sig i ett expansivt skede. Vi söker därför nya medarbetare som vill jobba som allmänpraktiserande jurister på en mindre byrå med nära klientkontakter.

Du kan läsa mer om tjänsten på vår hemsida, eller kontakta oss för vidare information.

Riksbryggan – för barn med föräldrar inom kriminalvården

Riksbryggan är en paraplyorganisation för lokala Brygganföreningar runt om i Sverige. Brygganföreningar finns bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö, Nyköping och Örebro.

I sitt arbete utgår Riksbryggan från FN:s Barnkonvention om barnets bästa och att barnet alltid skall stå i centrum. Bryggorna runt om i landet försöker tillgodose de speciella behov som barn med föräldrar som är eller har varit aktuella inom kriminalvården har. Arbetet sker praktiskt, bland annat genom att Bryggorna varje år möter flera hundra barn, men även genom rena opinionsbildande åtgärder. Bryggorna har även årligen kontakt med flera tusen föräldrar genom sina besök på bland annat landets anstalter.

Riksbryggans mål är att kunskapen om dessa utsatta barn och deras föräldrar ökar, för att på så sätt ge dessa en möjlighet att på ett bättre sätt utnyttja de resurser som finns i samhället i form av stöd, råd och behandling.

Svenska lagar, praxis & regler!