Warning: call_user_func_array() expects parameter 1 to be a valid callback, no array or string given in /storage/content/02/154802/ijuridik.se/public_html/wp-includes/class-wp-hook.php on line 286

Förenklad delgivning

Postlåda för delgivning Svenska domstolar använder i vissa fall så kallad förenklad delgivning när de sänder handlingar till parter i mål och ärenden. Förenklad delgivning fungerar på så sätt att den aktuella handlingen skickas med vanlig post den ena dagen och tidigast dagen efter skickas ett meddelande om att den aktuella handlingen sänts. Handlingarna skickas till personens senast kända adress. För att få använda förenklad delgivning krävs att personen delgivits information om att så kommer att ske vilket vanligtvis sker genom att man medsänder information i det första brevet från domstolen. Inledande brev från domstolar delges i princip alltid på vanligt sätt, alltså med bevis om delgivning. På så sätt kan också domstolen veta att informationen om förenklad delgivning kommit fram.

Har ett mål påbörjats hos till exempel kronofogden eller polisen kan dessa myndigheter ha upplyst om att förenklad delgivning kan komma att användas i fortsättningen. Med stöd av ett sådant meddelande kan domstolen få sända även det första brevet med förenklad delgivning.

När domstolen har avsänt båda de handlingar som krävs enligt reglerna om förenklad delgivning anses man delgiven när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post. Då domstolar och myndigheter använder senast kända adress för denna typ av delgivning är det viktigt att man meddelar adressändringar om man har pågående mål till exempel i en tingsrätt.

Om du får ett meddelande om att du tillsänts en handling enligt reglerna om förenklad delgivning men ej erhållit någon handling skall du ta kontakt med berörd domstol.

Förslag till ändring av vårdnadshavares befogenheter

Nya möjligheter för vårdnadshavare Regeringens utredare, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, föreslog i ett betänkande av den 25 juli 2008 att en av barnets vårdnadshavare i framtiden ska kunna ges rätt att på egen hand fatta beslut i vissa angelägenheter som rör barnet utan att denne är ensam vårdnadshavare.

Dagens lagstiftning förespråkar att föräldrar med gemensam vårdnad gemensamt skall fatta beslut i frågor som rör barnet. Detta vållar ibland problem då boendeföräldern skall flytta och den andra vårdnadshavaren motsätter sig en flyttanmälan. Vidare kan det skapa konflikter vid beslut om skola, vård eller dagis. Lösningen på dessa problem är idag att den ena föräldern anförtros ensam vårdnad, något som kan göra att barnets relation med den andra föräldern försämras och den förälder som fråntas vårdnaden inte har möjlighet att vara fullt ut delaktig i barnets vardag.

I betänkandet föreslås att en av vårdnadshavarna ska kunna tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand inom något eller några utpekade områden. Barnets andra vårdnadshavare ska då inte kunna motsätta sig de beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Enligt förslaget ska vårdnadshavarna i övrigt fortfarande vara likställda.

Betänkandet innehåller även ett förslag om att den förälder som barnet enligt beslut ska bo tillsammans med får bestämma var han eller hon ska bo tillsammans med barnet. Detta är en viktig del av betänkandet då frågor om flytt för barnen ofta skapar långtgående konflikter som inte sällan slutar med att Skatteverket får besluta om folkbokföring för barnen. På regeringens hemsida kan du läsa mer om betänkandet och ladda ner hela utredningen.

Vad gör en bodelningsförrättare?

En bodelningsförrättare hjälper er bodela Vid en separation skall man bodela sin egendom oavsett om man varit sambo eller gift. Många gånger har parterna svårt att själva enas om hur delningen ska ske och man har då möjlighet att ansöka om en bodelningsförrättare. Ansökan görs hos tingsrätten och kostar 375 kr. Man kan ansöka gemensamt eller ensam. Ansöker man ensam bereds den andra parten tillfälle att ta del av ansökan innan beslut fattas. För det fall man har önskemål om att en speciell person skall utses till bodelningsförrättare kan man framställa detta önskemål i sin ansökan. För det fall man inte har några önskemål eller om parterna inte kan enas om en föreslagen person kommer tingsrätten att utse någon. Denne person är normalt sett jurist eller advokat. När beslutet om bodelningsförrättare är fattat vid tingsrätten är också ärendet där avslutat och tingsrätten har därmed inte någon bestämmanderätt vad gäller själva bodelningen.

En utsedd bodelningsförrättare tar kontakt med parterna för att påbörja bodelningen. Många gånger träffas samtliga för ett möte där bodelningsförrättaren efterhör om det finns några möjligheter till en överenskommelse. Parterna får presentera sina respektive tillgångar och skulder och bodelningsförrättaren hjälper parterna i resonemanget kring delningen. För det fall att parterna inte heller med bodelningsförrättarens hjälp kan enas om en delning har bodelningsförrättaren mandat att själv fatta beslut om en delning. Detta beslut har parterna sedan möjlighet att klandra och det tas då upp som ett mål i tingsrätten.

Kostnaden för en bodelningsförrättare är något som delas mellan parterna oavsett vem som gjort ansökan hos tingsrätten.

Vi på Waldenberg Melin Juridik kan hjälpa dig med dina frågor kring bodelning och bodelningsförrättare samt bistå dig som ombud under en bodelningsprocess.

Avgörande: Ö 2303-07

Domare i Miljööverdomstolen som avvisat en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet avseende en del av den s.k. Citybanan har inte på grund av uttalanden som gjorts i det beslutet ansetts jäviga att handlägga ett annat mål angående tillstånd till sådan verksamhet avseende en annan del av banan.

Dom i tvistemål: T 672-06

Sedan misstanke uppkommit om att barn utsatts för brott har barnen läkarundersökts efter beslut av polismyndighet. Beslutet har saknat lagstöd och ingreppet har ansetts strida mot artikel 8 Europakonventionen. Staten har befunnits vara skadeståndsskyldig mot barnen och deras föräldrar.

Avgörande: T 672-06

Sedan misstanke uppkommit om att barn utsatts för brott har barnen läkarundersökts efter beslut av polismyndighet. Beslutet har saknat lagstöd och ingreppet har ansetts strida mot artikel 8 Europakonventionen. Staten har befunnits vara skadeståndsskyldig mot barnen och deras föräldrar.

Beslut och utslag: Ö 3088-07

Hinder har ansetts föreligga mot utlämning av en person till Albanien, eftersom det bedömts vara sannolikt att han där löper en allvarlig risk att utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen och inte kan få erforderligt skydd av de albanska myndigheterna. Vid detta förhållande har det ansetts att beslut om häktning inte skall bestå i utlämningsärendet.

Avgörande: Ö 3088-07

Hinder har ansetts föreligga mot utlämning av en person till Albanien, eftersom det bedömts vara sannolikt att han där löper en allvarlig risk att utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen och inte kan få erforderligt skydd av de albanska myndigheterna. Vid detta förhållande har det ansetts att beslut om häktning inte skall bestå i utlämningsärendet.

Beslut och utslag: Ö 2572-04

Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. (Jfr 2005 s. 462.)

Avgörande: Ö 2572-04

Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. (Jfr 2005 s. 462.)

Svenska lagar, praxis & regler!