Fråga om intrång i gemenskapsvarumärke.
Avgörande: T 4998-06
Fråga om intrång i gemenskapsvarumärke.
Stalkingskydd för hotade och förföljda
Stalkningsutredningen föreslog den 7 oktober i år att personer som
utsatts för förföljelse, hot eller trakasserier skall få ett förstärkt skydd.
Bland annat föreslår man att så kallad stalking skall införas så som ett brott;
olaga förföljelse. Idag finns ingen övergripande lagstiftning mot just stalking,
utan domstolarna bedömer var och en av handlingarna för sig.
Förslaget innebär en möjlighet att beakta samtliga gärningar som begåtts inom ramen för en
systematisk förföljelse och skapa en helhetsbild. Den som gör sig skyldig till detta brott
kan dömas till fängelse i högst två år.
För grova fall föreslås straffet vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år.
Man föreslår också att den nuvarande lagen om besöksförbud ersätts av en lag om kontaktförbud. Lagen skall ge möjligheter till elektronisk övervakning av förbudspersonen och polisen ska på så sätt kunna varna den utsatte samt ingripa vid en överträdelse.
Stalkingutredningen konstaterar att nästan 200 000 personer har drabbats av stalkning, d.v.s. en form av systematisk förföljelse det senaste året. Ungefär 15 000 personer tvingas varje år flytta efter att de har utsatts för stalkning. Behovet av en reglering är således stort. Du kan läsa mer om stalkingutredningen på regeringens hemsida.
Beslut och utslag: Ö 4194-07
Prövningstillstånd i hovrätt har meddelats, när tingsrätten dömt för oaktsam medhjälp till grovt bokföringsbrott trots att åtalet avsåg uppsåtlig medverkan till brottet med ett delvis annat påstått händelseförlopp.
Avgörande: Ö 4194-07
Prövningstillstånd i hovrätt har meddelats, när tingsrätten dömt för oaktsam medhjälp till grovt bokföringsbrott trots att åtalet avsåg uppsåtlig medverkan till brottet med ett delvis annat påstått händelseförlopp.
Förenklad delgivning
Svenska domstolar använder i vissa fall så kallad förenklad delgivning
när de sänder handlingar till parter i mål och ärenden. Förenklad delgivning
fungerar på så sätt att den aktuella handlingen skickas med vanlig post den ena
dagen och tidigast dagen efter skickas ett meddelande om att den aktuella handlingen
sänts. Handlingarna skickas till personens senast kända adress. För att få använda
förenklad delgivning krävs att personen delgivits information om att så kommer att
ske vilket vanligtvis sker genom att man medsänder information i det första brevet
från domstolen. Inledande brev från domstolar delges i princip alltid på vanligt sätt,
alltså med bevis om delgivning. På så sätt kan också domstolen veta att informationen
om förenklad delgivning kommit fram.
Har ett mål påbörjats hos till exempel kronofogden eller polisen kan dessa myndigheter ha upplyst om att förenklad delgivning kan komma att användas i fortsättningen. Med stöd av ett sådant meddelande kan domstolen få sända även det första brevet med förenklad delgivning.
När domstolen har avsänt båda de handlingar som krävs enligt reglerna om förenklad delgivning anses man delgiven när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post. Då domstolar och myndigheter använder senast kända adress för denna typ av delgivning är det viktigt att man meddelar adressändringar om man har pågående mål till exempel i en tingsrätt.
Om du får ett meddelande om att du tillsänts en handling enligt reglerna om förenklad delgivning men ej erhållit någon handling skall du ta kontakt med berörd domstol.
Förslag till ändring av vårdnadshavares befogenheter
Regeringens utredare, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, föreslog i ett
betänkande av den 25 juli 2008 att en av barnets vårdnadshavare i framtiden ska kunna
ges rätt att på egen hand fatta beslut i vissa angelägenheter som rör barnet utan
att denne är ensam vårdnadshavare.
Dagens lagstiftning förespråkar att föräldrar med gemensam vårdnad gemensamt skall fatta beslut i frågor som rör barnet. Detta vållar ibland problem då boendeföräldern skall flytta och den andra vårdnadshavaren motsätter sig en flyttanmälan. Vidare kan det skapa konflikter vid beslut om skola, vård eller dagis. Lösningen på dessa problem är idag att den ena föräldern anförtros ensam vårdnad, något som kan göra att barnets relation med den andra föräldern försämras och den förälder som fråntas vårdnaden inte har möjlighet att vara fullt ut delaktig i barnets vardag.
I betänkandet föreslås att en av vårdnadshavarna ska kunna tilldelas rätt att fatta beslut på egen hand inom något eller några utpekade områden. Barnets andra vårdnadshavare ska då inte kunna motsätta sig de beslut som fattas av vårdnadshavaren med självständig beslutanderätt. Enligt förslaget ska vårdnadshavarna i övrigt fortfarande vara likställda.
Betänkandet innehåller även ett förslag om att den förälder som barnet enligt beslut ska bo tillsammans med får bestämma var han eller hon ska bo tillsammans med barnet. Detta är en viktig del av betänkandet då frågor om flytt för barnen ofta skapar långtgående konflikter som inte sällan slutar med att Skatteverket får besluta om folkbokföring för barnen. På regeringens hemsida kan du läsa mer om betänkandet och ladda ner hela utredningen.
Vad gör en bodelningsförrättare?
Vid en separation skall man bodela
sin egendom oavsett om man varit sambo eller gift.
Många gånger har parterna svårt att själva enas om hur delningen ska ske och man har
då möjlighet att ansöka om en bodelningsförrättare. Ansökan görs hos tingsrätten och
kostar 375 kr. Man kan ansöka gemensamt eller ensam. Ansöker man ensam bereds den
andra parten tillfälle att ta del av ansökan innan beslut fattas. För det fall man
har önskemål om att en speciell person skall utses till bodelningsförrättare kan man
framställa detta önskemål i sin ansökan. För det fall man inte har några önskemål eller
om parterna inte kan enas om en föreslagen person kommer tingsrätten att utse någon.
Denne person är normalt sett jurist eller advokat. När beslutet om bodelningsförrättare
är fattat vid tingsrätten är också ärendet där avslutat och tingsrätten har därmed inte
någon bestämmanderätt vad gäller själva bodelningen.
En utsedd bodelningsförrättare tar kontakt med parterna för att påbörja bodelningen. Många gånger träffas samtliga för ett möte där bodelningsförrättaren efterhör om det finns några möjligheter till en överenskommelse. Parterna får presentera sina respektive tillgångar och skulder och bodelningsförrättaren hjälper parterna i resonemanget kring delningen. För det fall att parterna inte heller med bodelningsförrättarens hjälp kan enas om en delning har bodelningsförrättaren mandat att själv fatta beslut om en delning. Detta beslut har parterna sedan möjlighet att klandra och det tas då upp som ett mål i tingsrätten.
Kostnaden för en bodelningsförrättare är något som delas mellan parterna oavsett vem som gjort ansökan hos tingsrätten.
Vi på Waldenberg Melin Juridik kan hjälpa dig med dina frågor kring bodelning och bodelningsförrättare samt bistå dig som ombud under en bodelningsprocess.
Beslut och utslag: Ö 2303-07
Domare i Miljööverdomstolen som avvisat en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet avseende en del av den s.k. Citybanan har inte på grund av uttalanden som gjorts i det beslutet ansetts jäviga att handlägga ett annat mål angående tillstånd till sådan verksamhet avseende en annan del av banan.
Avgörande: Ö 2303-07
Domare i Miljööverdomstolen som avvisat en ansökan om tillstånd till vattenverksamhet avseende en del av den s.k. Citybanan har inte på grund av uttalanden som gjorts i det beslutet ansetts jäviga att handlägga ett annat mål angående tillstånd till sådan verksamhet avseende en annan del av banan.
Beslut och utslag: Ö 4869-06
Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. En enskild kan inte åläggas att betala skadestånd till en annan enskild med direkt tillämpning av artiklarna 8 och 13 Europakonventionen.
Avgörande: Ö 4869-06
Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. En enskild kan inte åläggas att betala skadestånd till en annan enskild med direkt tillämpning av artiklarna 8 och 13 Europakonventionen.
Dom i tvistemål: T 672-06
Sedan misstanke uppkommit om att barn utsatts för brott har barnen läkarundersökts efter beslut av polismyndighet. Beslutet har saknat lagstöd och ingreppet har ansetts strida mot artikel 8 Europakonventionen. Staten har befunnits vara skadeståndsskyldig mot barnen och deras föräldrar.
Avgörande: T 672-06
Sedan misstanke uppkommit om att barn utsatts för brott har barnen läkarundersökts efter beslut av polismyndighet. Beslutet har saknat lagstöd och ingreppet har ansetts strida mot artikel 8 Europakonventionen. Staten har befunnits vara skadeståndsskyldig mot barnen och deras föräldrar.
Beslut och utslag: Ö 3088-07
Hinder har ansetts föreligga mot utlämning av en person till Albanien, eftersom det bedömts vara sannolikt att han där löper en allvarlig risk att utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen och inte kan få erforderligt skydd av de albanska myndigheterna. Vid detta förhållande har det ansetts att beslut om häktning inte skall bestå i utlämningsärendet.
Avgörande: Ö 3088-07
Hinder har ansetts föreligga mot utlämning av en person till Albanien, eftersom det bedömts vara sannolikt att han där löper en allvarlig risk att utsättas för en behandling som strider mot artikel 3 Europakonventionen och inte kan få erforderligt skydd av de albanska myndigheterna. Vid detta förhållande har det ansetts att beslut om häktning inte skall bestå i utlämningsärendet.
Beslut och utslag: Ö 2572-04
Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. (Jfr 2005 s. 462.)
Avgörande: Ö 2572-04
Beslut i fråga som hänskjutits av tingrätt till prövning av HD. Staten kan åläggas att betala skadestånd, utöver enligt vad som följer av skadeståndslagen (1972:207) och lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder, i den mån det behövs för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 5.5 i Europakonventionen. (Jfr 2005 s. 462.)
Dom i brottmål: B 1050-05
I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.
Avgörande: B 1050-05
I en predikan har gjorts nedsättande uttalanden om homosexuella. Åtal för hets mot folkgrupp har ogillats med hänvisning till Europakonventionens artiklar 9 och 10.