Beslut i mål om offentlig upphandling

När en upphandlande myndighet har fattat ett beslut om att tilldela en leverantör ett kontrakt eller ingå ramavtal i en offentlig upphandling löper en period under vilken den upphandlande myndigheten inte får ingå avtal (avtalsspärr). Om en ansökan om överprövning av en upphandling har gjorts inom denna period, fortsätter avtalsspärren att gälla under handläggningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Rätten får dock besluta att någon förlängd avtalsspärr inte ska gälla.

En upphandlande myndighet genomför en upphandling som är uppdelad i olika produktgrupper. Ett bolag som inte bedömts uppfylla de obligatoriska kvalificeringskraven ansökte om överprövning av upphandlingen. Bolagets anbud avsåg endast vissa produktgrupper men ansökan om överprövning avsåg samtliga produktgrupper.

Den upphandlande myndigheten yrkade att förvaltningsrätten skulle upphäva den förlängda avtalsspärren avseende upphandlingen av produktgrupper som bolaget inte hade lämnat anbud i. Förvaltningsrätten avslog yrkandet och kammarrätten avslog den upphandlande myndighetens överklagande av förvaltningsrättens beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att eftersom bolaget hade uppgett att ansökan om överprövning omfattade samtliga produktgrupper, och ansökan inte hade avvisats av förvaltningsrätten i någon del, omfattade den förlängda avtalsspärren hela upphandlingen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade vidare att bolaget inte hade gjort gällande att bolaget haft ett intresse av att ingå avtal i upphandlingen såvitt gäller vissa produktgrupper eller att bolaget till följd av den påstådda överträdelsen lidit eller kan komma att lida skada avseende dessa delar av upphandlingen. Det var därför inte rimligt med en fördröjning av upphandlingen i dessa delar på grund av bolagets ansökan om överprövning. Förvaltningsrätten skulle därför ha upphävt den förlängda avtalsspärren gentemot bolaget avseende de aktuella produktgrupperna.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Kvarstad i bostadsrätt för dold ägares skulder

När en person (den öppne ägaren) köper en fastighet för en annan persons räkning (den dolde ägaren) får den dolde ägaren inte omedelbart skydd mot den öppne ägarens borgenärer. För sådant skydd krävs att äganderätten har kommit till uttryck genom en överlåtelse från den öppne ägaren till den dolde ägaren eller att det finns en lagakraftvunnen dom på äganderätt för den dolde ägaren. Först då får den dolde ägaren skydd för sitt äganderättsanspråk. Det beror bl.a. på att köp av fast egendom kräver skriftlig form.

En bostadsrätt är lös egendom. Också vid köp av en bostadsrätt krävs skriftlig form för att avtalet ska vara giltigt. Frågan i Högsta domstolens mål var om bostadsrätter skulle behandlas på samma sätt som fast egendom.

Högsta domstolen kommer fram till att bostadsrätten ska behandlas på samma sätt som annan lös egendom. Äganderätten övergår därför från säljaren till den dolde ägaren direkt vid avtalet mellan den öppne ägaren och säljaren. Utmätning kan därför ske för den dolde ägarens skulder och bostadsrätten kan kvarstadsbeläggas så snart säljaren ingått avtal med den öppne ägaren.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Hemarbete öppnar upp för sårbarhet

För Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ligger mycket fokus nu på att säkerställa att verksamheterna ute i kommunerna fungerar. – Vi arbetar intensivt för att hitta ett effektivt sätt att skapa en kvalitetssäkrad lägesbild över kommunerna och deras behov, säger Svante Werger, strategisk rådgivare på MSB.

KI räknar med kraftigt ökat krisstöd

Det behövs ytterligare 60 miljarder kronor i stödåtgärder från regeringen för att hantera coronakrisen, enligt Konjunkturinstitutet (KI). – Sverige kommer gå in i en synnerligen djup lågkonjunktur och det kommer att ske väldigt fort nu, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på KI.

Ersättning för personskada enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada m.m. fick inte utmätas trots att lagen saknar en bestämmelse om utmätningsförbud

Lagen är avsedd att komplettera det statliga personskadeskyddet enligt socialförsäkringsbalken på samma sätt som den kollektivavtalsgrundade rätten till personskadeersättning kompletterar den allmänna arbetsskadeförsäkringen. Högsta domstolen har ansett att motsvarande skydd mot utmätning som en sådan försäkringsersättning har enligt försäkringsavtalslagen också bör gälla en ersättning enligt den aktuella ersättningslagen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om rättsprövning

Ägare till en fastighet i Varbergs kommun hade, tillsammans med ett bolag som bedriver verksamhet på fastigheten, hos regeringen överklagat Trafikverkets beslut om fastställelse av järnsvägsplan. Regeringen avslog överklagandena. Högsta förvaltningsdomstolen har förklarat att regeringens beslut ska stå fast.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om rättsprövning

Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att regeringens beslut att inte ta upp föreningens överklagande till prövning inte är ett sådant tillståndsbeslut som omfattas av artikel 9.2 i Århuskonventionen. Beslutet har därmed inte kunnat bli föremål för rättsprövning efter ansökan av föreningen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om assistansersättning

Målet gällde återkrav av assistansersättning. En assistansanordnare vars tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans begränsats till personer som tillhör personkrets 1 hade även lämnat assistans till personer som tillhör personkrets 2 och 3 och mottagit assistansersättning för detta. Försäkringskassan beslutade att assistansanordnaren skulle återbetala en del av den utbetalda assistansersättning som lämnats för personer som tillhörde andra personkretsar än den som bolaget hade tillstånd för.

Beslutet överklagades och frågan i målet var om utbetald assistansersättning kan återkrävas på den grunden att villkoren i ett beslut om tillstånd att bedriva verksamhet med personlig assistans inte hade följts, när det inte tydligt framgår av författningsregleringen att ett sådant tillstånd får förenas med villkor.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det är en allmän förvaltningsrättslig princip att en myndighet får förena ett tillstånd med de villkor som bedöms erforderliga, om inte annat följer av den aktuella regleringen. Ett beslut om tillstånd att yrkesmässigt bedriva verksamhet med personlig assistans kan alltså i och för sig förenas med villkor.

En förutsättning för att olika villkor ska få beslutas är dock att de ligger inom ramen för de syften som ska tillgodoses genom tillståndsgivningen. Då ett av syftena med att införa ett krav på tillstånd för att få bedriva yrkesmässig verksamhet med personlig assistans var att säkerställa kvaliteten inom verksamheten – bl.a. avseende personalens kompetens, förhållningssätt och bemötande – låg ett villkor om begränsning till viss personkrets inom ramen för de syften som ska tillgodoses genom tillståndsgivningen och var alltså tillåtet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det av tillståndsbeviset tydligt framgick att assistansanordnaren endast haft rätt att bedriva verksamhet med personlig assistans gentemot personer som tillhör personkrets 1. Den ersättning som erhållits för assistans som lämnats till personer som tillhör personkrets 2 och 3 hade således lämnats felaktigt. Med hänsyn till att det åligger assistansanordnaren att känna till innehållet i sitt tillstånd måste denne skäligen ha insett att ersättningen hade lämnats felaktigt. Högsta förvaltningsdomstolen avslog därför överklagandet.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Det krävs normalt tillstånd för att anlägga en ersättningsbrunn

Enligt Högsta domstolen utgör det vattenverksamhet att anlägga ersättnings­brunnen och att leda bort vatten från en ny punkt jämfört med den befintliga brunnen. Ersättningsbrunnen ska ses som en separat vattenanläggning, skild från den befintliga brunnen. Det krävs därför ett särskilt tillstånd för att anlägga ersättningsbrunnen.

Högsta domstolens bedömning innebär att Mark- och miljööverdomstolens domslut fastställs.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mål: 292-20

Sjukpenning; fråga om sjukpenning fortsatt ska betalas ut när en person under pågående sjukperiod påbörjar en ny anställning hos samma arbetsgivare. (Mål nr 292-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 750-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om sjukpenning

Sjukpenning; fråga om sjukpenning fortsatt ska betalas ut när en person under pågående sjukperiod påbörjar en ny anställning hos samma arbetsgivare. (Mål nr 292-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 750-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Svenska lagar, praxis & regler!