Beslut i mål om förhandsbesked om mervärdesskatt

Högsta förvaltningsdomstolen har undanröjt Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisat ansökningen då klaganden ändrat beskrivningen av omständigheterna i förhållande till den beskrivning som lämnats inför Skatterättsnämndens prövning.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Ett rättsfall om förhållandet mellan innehav och bruk av narkotika

En person åtalades för flera fall av ringa narkotikabrott, bl.a. för att han innehaft en viss mängd amfetamin och för att han vid samma tid brukat ett annat slags narkotika, nämligen ett preparat innehållande THC. Tingsrätten och hovrätten dömde honom endast för innehavet av amfetamin, eftersom domstolarna ansåg att han därigenom straffades också för bruket av THC. Frågan i Högsta domstolen var om han skulle dömas särskilt för detta bruk.

Frågan kom upp därför att Högsta domstolen i ett tidigare rättsfall har gjort klart att det inte ska dömas för bruk av narkotika, när den tilltalade samtidigt döms för innehav av den narkotika från vilken den brukade narkotikan härrör (se ”Det delvis förbrukade narkotikainnehavet” NJA 2017 s. 415). Frågan var nu om detta skulle gälla även om det är fråga om olika sorters narkotika.

Högsta domstolen har besvarat frågan nekande. Den tilltalade dömdes därför även för bruket av THC.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om rätt att ta del av uppgifter

Region Stockholm begärde med stöd av bestämmelsen om uppgiftsskyldighet mellan myndigheter, 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), att Socialstyrelsen till regionen skulle lämna vissa personuppgifter ur registret över hälso- och sjukvårdspersonal. I målet uppstod frågan om ett sådant uppgiftslämnande är förenligt med den s.k. finalitetsprincipen enligt EU:s dataskyddsförordning, 2016/679. Finalitetsprincipen innebär att om en tilltänkt behandling av redan insamlade personuppgifter inte omfattas av de ursprungliga ändamålen måste det göras en bedömning av om ändamålet med den senare behandlingen är förenligt med de ursprungliga ändamålen eller inte. Högsta förvaltnings­domstolen anser att ett lämnande av personuppgifter ur registret är förenligt med finalitetsprincipen. Uppgiftsskyldig­heten mellan myndigheter i offentlighets- och sekretesslagen förutsätter att endast uppgifter som inte omfattas av sekretess lämnas, dvs. genom sekretessbestämmelser hindras myndigheterna från att lämna integritetskänsliga uppgifter till andra myndigheter och härigenom får lagstiftaren anses ha tagit ställning till att ett uppgiftslämnande är oförenligt med det eller de ändamål för vilket uppgifterna samlades in. Utöver sekretessprövningen ska en myndighet således inte göra någon kontroll av förenligheten med finalitetsprincipen i samband med lämnande av uppgifter enligt 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. Högsta förvaltningsdomstolen anser att Socialstyrelsen är skyldig att lämna uppgifter till Region Stockholm i enlighet med tillämpliga dataskyddsregler, t.ex. att inte fler uppgifter än vad som behövs för att uppfylla regionens behov lämnas.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Av Högsta förvaltningsdomstolens praxis följer att arvoden för uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag i regel ska beskattas hos styrelseledamoten och som inkomst av tjänst.

Genom en ansökan om förhandsbesked ville en person få klarhet i om arvoden som hon erhöll för uppdrag som styrelseledamot i flera aktiebolag, ett ömsesidigt försäkringsbolag och en ideell förening kunde redovisas inom ramen för en enskild näringsverksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att frågan beträffande styrelseuppdragen i aktiebolagen redan besvarats i praxis. Det ansågs därmed inte vara av vikt för sökanden eller för en enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning att förhandsbesked lämnades i den frågan. Eftersom förutsättningarna för när förhandsbesked får lämnas därmed inte var uppfyllda skulle förhandsbeskedet undanröjas och ansökningen avvisas i den delen.

Vad gällde styrelseuppdragen i det ömsesidiga försäkringsbolaget och den ideella föreningen anförde Högsta förvaltningsdomstolen att sådana uppdrag, i likhet med vad som gäller styrelseuppdrag i aktiebolag, måste innehas av en fysisk person och är av personlig karaktär. Den presumtion för tjänstebeskattning hos ledamoten som på grund härav gäller för styrelseuppdrag i aktiebolag ansågs därför gälla även för dessa styrelseuppdrag.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Coronapandemin: När advokaterna ställde om

FÖRDJUPNING. Advokater inom arbetsrätt kände direkt av de drastiska samhällsförändringarna i samband med pandemin. Över en natt skiftade arbetsuppgifterna. Seniora jurister, experter inom arbetsrätt, vana att kunna sitt område, stod plötsligt inför helt nya och drastiskt hopknåpade regelsystem som företag ville ha hjälp med. Samtidigt började nya arbetsrättsliga frågor dyka upp, som olämpligt beteende på Teams-möten och ansvar vid distansarbetande.

Dom i mål om rätt att ta del av allmän handling

En person begärde anonymt via e-post hos en kommun att få ta del av en handling. Kommunen avslog begäran med motiveringen att handlingen inte var allmän. Beslutet överklagades anonymt till kammarrätten, som förelade klaganden att uppge sitt namn. Klaganden meddelade att denne inte avsåg att uppge sitt namn. Kammarrätten avvisade då överklagandet.

Klaganden anför i Högsta förvaltningsdomstolen att denne med stöd av tryckfrihetsförordningen har rätt att föra talan anonymt. Vidare finns en e-postadress i målet som klaganden kan nås på.

Av rättsfallet HFD 2014 ref. 28 framgår att namn måste anges då ett mål inleds i domstol och att det gäller också i mål om utlämnande av allmän handling. Högsta förvaltningsdomstolen har nu uttalat att detta gäller oavsett om det finns en fungerande adressuppgift eller inte. Kammarrätten gjorde därför rätt när den förelade klaganden att uppge sitt namn och avvisade överklagandet när föreläggandet inte följdes.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

I ett utmätningsärende har Skatteverket förpliktats att betala motpartens rättegångskostnader

Frågan i Högsta domstolen har varit om klaganden har rätt till ersättning för sina kostnader i ärendet vid tingsrätten och vem som i så fall ska betala ersättningen. Hon har gjort gällande att Skatteverket ska betala hennes kostnader. Detta har Skatteverket motsatt sig, bl.a. med hänvisning till att verket i ett tidigt skede av tingsrättsförfarandet medgav klagandens överklagande av utmätningsbeslutet.

Högsta domstolen har i målet tillämpat en rättsregel som domstolen slog fast i ett avgörande år 2015 och som innebär att en enskild som vinner ett överklagat utmätningsmål, där staten är part, under vissa förutsättningar har rätt att få ersättning av staten för befogade rättegångskostnader. Domstolen konstaterade att detta normalt gäller även om staten har medgett överklagandet. I detta fall fick därför klaganden ersättning för sina kostnader.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta domstolen berättar om sin verksamhet

I sina inledande ord resonerar Högsta domstolens ordförande Anders Eka bl.a. om hur Högsta domstolens verksamhet har påverkats av den pandemi som coronaviruset har medfört:

– Den absoluta merparten av målen i Högsta domstolen avgörs efter enbart en skriftlig handläggning. Jämfört med många andra domstolar, som har ett stort antal huvudförhandlingar och andra sammanträden med parter närvarande varje år, har detta naturligtvis gjort att vi i Högsta domstolen har haft lättare att anpassa vår verksamhet till de nya förutsättningarna. Skillnaden i förhållande till tidigare har framför allt bestått i att vi har använt oss av digital medverkan vid föredragningar i den mån det har funnits behov av det. På detta sätt har justitieråd och andra medarbetare vid behov kunnat arbeta på distans. Med ett antal anpassningar, med flexibilitet och god vilja från alla medarbetare har arbetet fungerat bra samtidigt som kvaliteten i verksamheten har upprätthållits, säger Anders Eka.

Justitierådet Johan Danelius och kanslichefen Maria Edwardsson, som båda tillträdde under året, intervjuas om sina nya roller. Verksamhetsberättelsen innehåller också ett avsnitt om den digitala utvecklingen i Högsta domstolen och hur den har påverkat det dagliga arbetet. Dessutom finns artiklar om Lagrådet och om de särskilda processuella lösningar som kallas hiss- och språngdispens.

Liksom tidigare år innehåller verksamhetsberättelsen även bl.a. korta sammanfattningar av viktigare vägledande avgöranden under året. Bland de mer uppmärksammade mål som avgjordes under året kan följande nämnas.

  • ”Girjasdomen”, i vilket Högsta domstolen fastställde att en sameby har ensamrätt att upplåta jakt och fiske på grund av urminnes hävd.
  • ”RC24”, i vilket Högsta domstolen kom fram till att en säljare av narkotiska preparat under vissa förhållanden kan dömas till ansvar för grovt vållande till annans död.
  • ”Kontaktförbudsprövningen”, i vilket Högsta domstolen prövade frågan om en person som hade ålagts ett kontaktförbud skulle kunna få detta förbud prövat trots att tiden för förbudet hade löpt ut. Målet avgjordes i plenum, vilket betyder att samtliga sexton justitieråd deltog i avgörandet.

En engelsk översättning av verksamhetsberättelsen kommer att publiceras.

Den som är intresserad av en intervju med Anders Eka eller vill få mer information om Högsta domstolens verksamhet kan kontakta den administrativa fiskalen Emma Haals.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisade ansökningen då det i målet aktualiserades bedömningar av utrednings- och beviskaraktär som inte lämpar sig för prövning inom ramen för ett förhandsbesked.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde Skatterättsnämndens förhandsbesked och avvisade ansökningen då det i målet inte gick att dra några säkra slutsatser om vilka rättsverkningar som två stiftelser har enligt liechtensteinsk rätt. Underlaget var även i övrigt bristfälligt. Det gick därför inte att på det föreliggande underlaget besvara den ställda frågan.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd delvis meddelat i mål om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga

Fråga om i vilken utsträckning det är förenligt med undantaget från rätten till frihet för en underårig som är frihetsberövad för att undergå skyddsuppfostran i artikel 5.1 d i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna att, med stöd av 1 och 3 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, bereda och genomföra vård av den som fyllt 18 år och som bedömts ha ett socialt nedbrytande beteende. (Mål nr 1513-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 450-20).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Svenska lagar, praxis & regler!