Prövningstillstånd meddelat i mål om offentlig upphandling

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd avser omfattningen av den förlängda avtalsspärren och förutsättningarna för att upphäva en sådan avtalsspärr (Mål nr 6536-19, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 6366-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Svåra förhandlingar väntar om brexit

Storbritannien vill inte förlänga övergångsperioden för skilsmässan med EU över nyårsafton 2020. – Vi kommer att insistera på gemensamma spelregler, sade Barnier och nämnde att det inte går att acceptera ojust konkurrens eller dumpning av villkor som rör statsstöd till företag, arbetsmarknad, miljö eller skatter, säger EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.

Dom i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

En av delägarna till ett fåmansföretag vill lämna företaget och sälja sina aktier till den andra delägaren. Tanken är att han ska få ersättning för sina aktier med hälften av bolagets värde. Ersättning ska utgå i form av utdelning, köpeskilling och lön. I ansökan om förhandsbesked ställde delägarna frågan om utdelningen ska beskattas på något annat sätt än som utdelning på s.k. kvalificerade andelar.

Trots att alla aktier i bolaget har lika rätt till utdelning har delägarna kommit överens om att utdelning endast ska utgå till en av dem. Enligt lämnade förutsättningar har anledningen till detta inte något att göra med delägarnas arbete i bolaget. Orsaken är i stället uppdelningen av företaget.

Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att det saknas anledning att behandla utdelningen som lön. Vidare saknas anledning att beskatta den andra delägaren för någon del av den utdelning som han avstått till förmån för den delägare som ska lämna företaget. Utdelningen ska alltså inte beskattas på något annat sätt än som följer av de särskilda bestämmelserna om beskattning av ägare till fåmansföretag.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Schablonersättningar har bestämts för kränkning samt för sveda och värk vid oaktsam våldtäkt

En person har dömts för oaktsam våldtäkt enligt 6 kap. 1 a § brottsbalken. Ersättning för kränkning av målsägandens integritet ska utgå om gärningspersonen har varit medvetet oaktsam. Ersättningen har bestämts enligt en schablon som beaktar kränkningen men även att brottet inte har varit uppsåtligt. Schablonersättningen har efter en sammanvägd bedömning bestämts till 75 000 kr. Även ersättning för sveda och värk ska utgå till den skadelidande vid oaktsam våldtäkt. Schablonersättningen har bestämts till 10 000 kr. Schablonen motsvarar ersättning för akut sjuktid under fyra månader med annan vård än sjukhusvård. Schablonen kan frångås om den skadelidande visar sig ha lidit en mer omfattande skada.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Skyddstillsyn och fängelse var inte en tillräckligt ingripande påföljd för ett allvarligt narkotikabrott

En vuxen man dömdes för att ha förvarat narkotika till fängelse ett år. Högsta domstolen har prövat frågan om påföljden i stället har kunnat bestämmas till skyddstillsyn och fängelse.

Högsta domstolen uttalar att skyddstillsyn och fängelse bör kunna tillämpas när det i det enskilda fallet finns starka skäl. Att den tilltalade har begått brottet innan han eller hon har fyllt tjugoett år kan utgöra ett sådant skäl. När det gäller vuxna kan påföljdskombinationen vara motiverad av skäl som gäller den tilltalades personliga förhållanden och som med särskild styrka talar för att välja skyddstillsyn som påföljd. Som exempel kan nämnas att en förbättring skett i den tilltalades situation eller att den tilltalade genomgår eller är beredd att underkasta sig behandling för missbruk eller något annat förhållande. Även andra faktorer kan vara av betydelse.

I detta fall talade brottets art i förening med dess höga straffmätningsvärde med styrka för fängelse. Det framkom inte heller starka skäl att välja skyddstillsyn och fängelse. Högsta domstolen har därför bestämt påföljden till fängelse ett år.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta domstolen beviljar resning för en våldtäktsdömd

Varken mannen eller målsäganden hade annat än vaga minnesbilder av vad som ägt rum under den aktuella natten. DNA-bevisning gav stöd för att samlag förekommit. Mannen invände i hovrätten att om det förekommit ett samlag kunde det ha skett i sömnen. Han åberopade viss vittnesbevisning till stöd för det. Hovrätten gjorde dock bedömningen att mannen måste ha agerat medvetet och dömde honom för våldtäkt. Domen vann laga kraft.

Efter hovrättens dom genomgick mannen en sömnutredning och det konstaterades att han hade en sömnstörning. I sin ansökan om resning har mannen åberopat bl.a. journalutdrag angående utredningen och ett sakkunnigutlåtande. Den sakkunnige anger i utlåtandet att det är fullt möjligt att mannen var omedveten om vad han gjorde när han genomförde samlag med målsäganden.

Högsta domstolen konstaterar att underlaget för domstolarnas bedömning av mannens uppsåt var relativt begränsat och anser att den nya bevisningen innebär att det har uppstått tvivel om mannens uppsåt och därmed om hans skuld. Det finns mot den bakgrunden – och då det är fråga om ett allvarligt brott – synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om mannen ska dömas för våldtäkt. Målet ska nu tas upp på nytt av hovrätten.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Svenska lagar, praxis & regler!