Etikettarkiv: bodelning

Prövningstillstånd meddelat i mål om registrering av bouppteckning

Fråga om en frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum. (Mål nr 1280-15, Kammarrätten i Stockholms mål nr 6564-14)

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Skattemål:

Fråga om en frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum. (Mål nr 1280-15, Kammarrätten i Stockholms mål nr 6564-14)

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Bodelningsavtal ska prövas igen

HD-beslut: Den före detta maken hade ansökt om att bodelningsförrättare skulle förordnas, men kvinnan ansåg att bodelning skett genom ett tidigare bodelningsavtal. Enligt HD ska dock, om makarna är oense om en redan befintlig bodelnings omfattning, en sådan ansökan bifallas, och prövningstillstånd i hovrätten meddelas därför nu.

Rättsområde: Äktenskapsrätt

HD förordnar om bodelningsförrättare

HD-beslut: Till skillnad från underinstanserna bifaller Högsta domstolen kvinnans ansökan om förordnande av bodelningsförrättare. Det framgår varken av bodelningsavtalets ordalydelse eller utformning i övrigt att de tidigare makarnas bodelning omfattade all egendom som kunde vara föremål för fördelning.

Rättsområde: Äktenskapsrätt

Bodelning enligt sambolagen

Sambolagen och bodelning Många lever idag såsom sambo under långa tidsperioder. En vanlig missuppfattning mellan sambor är att sambolagen ger lika bra skydd som äktenskapslagstiftningen. Det ekonomiska skyddet för sambor är dock mycket svagare än för gifta när samboförhållandet upphör och en bodelning ska genomföras.

Sambolagen medför att vardera part äger den egendom som de ägde innan samboförhållandet inleddes. Såsom samboegendom ses endast den bostad och det bohag som samborna har anförskaffat för gemensamt bruk. Vid en bodelning enligt sambolagen är det den gemensamt inköpta egendomen som skall delas lika mellan parterna. Som sambor bodelar man inte aktier, fonder eller vad som finns på bankkonton.

Kan man som sambor inte enas vid en bodelning har man möjlighet att ansöka om en bodelningsförrättare. Denne kommer då att gå igenom sambornas egendom för att sedan fatta beslut i enlighet med de regler om bodelning som finns i sambolagen. För att undvika onödiga tvister är det därför bra att sambor redan tidigt i samboförhållandet bestämmer hur de önskar reglera sina egendomsförhållanden. Detta görs genom ett samboavtal, vilket är en trygghet för båda parter under förhållandet. Samboavtalet medför också att onödiga tvister undviks vid en separation och efterföljande bodelning.

Om Du är sambo och mitt uppe i en separation och bodelning, eller bara har frågor om hur Du bäst skyddar Dig inför framtiden, är Du välkommen att kontakta oss. Vi hjälper Er att upprätta det samboavtal som ger bäst skydd med hänsyn till Era specifika behov. Våra jurister är även behjälpliga med att upprätta andra dokument som kan vara ett viktigt ekonomiskt skydd för sambor såsom till exempel skuldebrev, samäganderättsavtal och testamente mellan sambor.

Skilsmässa – bodelning

Skilsmässa – bodelning – ska ni skiljas och genomföra en bodelning? Vill ni genomföra en bodelning av andra skäl? Undrar ni vad som gäller och behöver ni ett bodelningsavtal?

Här kommer vi att gå igenom dem olika formerna av bodelning för:

Sambor – Sambo bodelning

Gifta – Äktenskap bodelning

Under äktenskap – Bodelning under äktenskap

Partnerskap – Registrerat partnerskap bodelning

Dödsfall – Bodelning dödsfall

Dödsboanmälan

En bouppteckning behöver inte upprättas om det inte finns någon fast egendom eller tomträtt i dödsboet och tillgångarna inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av
dödsfallet.

Finns fast egendom eller tomträtt i dödsboet så måste en bouppteckning förrättas.

Observera att om den avlidne var gift eller var registrerad partner ska den avlidnes andel i det gemensamma giftorättsgodset beaktas.

Det är socialnämnden i den avlidnes kommun (där den avslidne var bosatt) som ska göra en dödsboanmälan till Skatteverket.

Kontakta socialnämnden i den kommun där den avlidne var bosatt för vidare information om en dödsanmälan.

Arvsskifte

Arvsskifte (Arvskifte) är fördelningen av en avliden persons dödsbo (dennes kvarlåtenskap) som sker  mellan arvingar och universella testamentstagare. Innan ett arvskifte kan ske måste först en boutredning göras och sen så förrättas en bouppteckning och slutligen sker arvsskiftet. Om den avlidne efterlämnar en make/maka så måste först en bodelning göras för att avskilja den efterlevandes andel i det samlade giftorättsgodset.

Reglerna om arvsskifte finns i ärvdabalken 23 kap.

Arvsskifte är fördelningen av en avliden persons dödsbo (dennes kvarlåtenskap) som sker  mellan arvingar och universella testamentstagare.

Innan ett arvskifte kan ske måste först en boutredning göras och sen så förrättas en bouppteckning och slutligen sker arvsskiftet.

Om den avlidne efterlämnar en make/maka så måste först en bodelning göras för att avskilja den efterlevandes andel i det samlade giftorättsgodset.

Reglerna om arvsskifte finns i ärvdabalken 23 kap.

Bouppteckning

Bouppteckning – behöver du hjälp att upprätta en bouppteckning? Behöver du hjälp att upprätta en fullmakt till någon som ska upprätta en bouppteckning? Då har du kommit rätt – här kommer vi att gå igenom vad en bouppteckning är för något och hur du går tillväga för att förrätta en bouppteckning.

Bouppteckning
En bouppteckning är helt enkelt en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall (och vid konkurs) och skickas till Skatteverket för registrering.

Bouppteckning vid dödsfall
I samband med ett dödsfall kallas även tillfället (förrättningsdagen) då de personer som har rätt till arv träffas för att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder som de var på dödsdagen för en bouppteckning (dvs själva upprättandet av den skriftliga handlingen som i sig kallas för bouppteckning).

Bouppteckning inom tre månader
En bouppteckning måste upprättas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska därefter skickas till Skatteverket senast en månad efter det att den har upprättats. Dock kan dödsboet söka anstånd med att upprätta bouppteckningen. Anståndsansökan måste göras senast tre månader efter döds fallet.

Vem förrättar bouppteckningen?
En bouppteckning ska förrättas av två personer, s.k. förrättningsmän, som ska intyga att boet har värderats på rätt sätt. Den person (bouppgivaren) som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgifter om boet. En bouppgivare kan t.ex. vara efterlevande make. Förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga och objektiva. Därför får förrättningsmännen inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dessa. Förrättningsmännen ska utses av den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgifter om boet.

Förrättningsdag
Den dag eller de dagar då dödsbodelägarna och andra som har kallats träffas och går igenom boets tillgångar och skulder är förrättningsdag. Bouppteckningen upprättas under en s.k. förrättning av förrättningsmännen tillsammans med bouppgivaren.

Kallelse måste skickas till samtliga dödsbodelägare i god tid till förrättningen.

Den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgift om boet bestämmer även tid och plats för förrättningen.

Ladda ner Skatteverkets bouppteckningsblankett – gäller för dödsfall från 1 jan 2005.

Här har du Skatteverkets checklista bouppteckning som är väldigt bra checklista för att vara säker på att du fått med det viktiga.

Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare kan vara
• efterlevande make eller registrerad partner
• sambo om bodelning ska ske
• arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden
• arvingar efter tidigare avliden make.

En dödsbodelägare är i grund och botten den som på grund av lag eller testamente har rätt till andel i boet.

Vilka ska kallas till förrättningen?
• dödsbodelägare enligt lag och testamente
• efterarvinge enligt lag och testamente
• efterlevande make, registrerad partner eller sambo
• god man om sådan finns
• eventuellt Allmänna arvsfonden

Tilläggsbouppteckning
Blir en ny tillgång eller skuld känd eller upp täcks någon annan felaktighet sedan bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. Den upp rättas på samma sätt som den första bouppteckningen.
Tilläggsbouppteckningen ska upp rät tas senast en månad efter det att felaktigheten upptäcktes. Bouppteckningsblanketten kan användas även för tilläggsbouppteckningen.

Bodelning

Ska ni separera och genomföra en bodelning? Vill ni genomföra en bodelning av andra skäl? Undrar ni vad som gäller och behöver ni ett bodelningsavtal?

Här kommer vi att gå igenom dem olika formerna av bodelning för:

Sambor – Sambo bodelning

Gifta – Äktenskap bodelning

Under äktenskap – Bodelning under äktenskap

Partnerskap – Registrerat partnerskap bodelning

Dödsfall – Bodelning dödsfall

Ansökan om lagfart

Den som förvärvat en fastighet ska ansöka om lagfart. Förvärvaren ska söka lagfart efter de flesta förvärv, exempelvis köp, byte, gåva, arv, bodelning och fusion. Lagfart är en slags offentlig registrering som visar för allmänheten vem ägaren är; en formell registrering i inskrivningsdelen av ett gjort förvärv. Enligt 20 kap 2 § jordabalken ska lagfart sökas senast tre månader räknat från den dag då den handling, som grundar förvärvet, upprättades. Med förvärv avses alla typer av s.k. fångeshandlingar där äganderätten övergått på annan och med upprättande avses den dag då handlingen undertecknades.

Att ansöka om lagfart är en skyldighet för den som förvärvat fast egendom, den som inte söker lagfart i tid kan föreläggas att göra det vid vite, även om det inte är vanligt förekommande. Att söka lagfart kan också betraktas som en rättighet för förvärvaren att söka och få lagfart; att få lagfart är viktigt i den bemärkelsen att förvärvaren ska kunna ha full kontroll över sitt förvärv och sin egendom.

Sedan den 1 juli 2008 har Lantmäteriet ansvar för inskrivningsverksamheten i landet. En ansökan om lagfart ska göras skriftligen och till ansökan ska alltid bifogas den fångeshandling som ligger till grund för ansökan. Är det exempelvis fråga om en lagfartsansökan på grund av köp ska således köpebrevet bifogas. Fastighetsregistret innehåller såväl aktuella som historiska uppgifter om vilka som är och har varit lagfarna ägare av en fastighet. Äganderätten till en fastighet förs inte över i och med registreringen, vilket är fallet i vissa andra länder. Äganderätten övergår i istället i och med att civilrättsligt giltiga handlingar undertecknas. Om överlåtelse av en fastighet inte uppfyller gällande krav kan ansökan om lagfart gå åter, avvisas, avslås, uppskjutas eller förklaras vilande.

Behöver Du hjälp med ansökan om lagfart kan juristerna på Waldenberg Melin Juridik bistå Dig med detta.