Etikettarkiv: god man

Hovrätten skärper påföljden för en god man till tre års fängelse

Hovrätten har i dag meddelat dom beträffande en 69-årig förvaltare och god man som av Helsingborgs tingsrätt dömdes till villkorlig dom för trolöshet mot huvudman, grovt brott, och urkundsförfalskning. Tingsrätten fällde den tilltalade för att ha tillägnat sig 800 000 kr.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Tidigare god man fälls för mutbrott

Hovrättsdom: Kvinnan och den äldre mannen fick kontakt genom hemtjänsten och senare blev hon även god man för honom. En djup vänskap utvecklades mellan dem och mannen efterlämnade all sin egendom till kvinnan. Kvinnan åtalades därför för mutbrott. Tingsrätten ogillade åtalet medan hovrätten dömer henne för mutbrott och dessutom förklaras drygt 450.000 kronor förverkade.

Rättsområde: Allmän straffrätt

Även hovrätten nekar god man ersättning vid inlösentvist

Även hovrätten nekar god man ersättning vid inlösentvist! Hovrättsbeslut: Minoritetsaktieägarnas gode man har inte rätt till ersättning, enligt reglerna om kostnader för skiljeförfarande i den gamla lagen om aktiebolag, av moderbolaget för arbete och utlägg i inlösentvisten. Efter att skiljedomen överklagats är det i stället rättegångsbalkens regler som ska tillämpas.

Rättsområde: Aktiebolagsrätt, Allmän processrätt Fortsätt läsa Även hovrätten nekar god man ersättning vid inlösentvist

Bouppteckning

Bouppteckning – behöver du hjälp att upprätta en bouppteckning? Behöver du hjälp att upprätta en fullmakt till någon som ska upprätta en bouppteckning? Då har du kommit rätt – här kommer vi att gå igenom vad en bouppteckning är för något och hur du går tillväga för att förrätta en bouppteckning.

Bouppteckning
En bouppteckning är helt enkelt en skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall (och vid konkurs) och skickas till Skatteverket för registrering.

Bouppteckning vid dödsfall
I samband med ett dödsfall kallas även tillfället (förrättningsdagen) då de personer som har rätt till arv träffas för att gå igenom dödsboets tillgångar och skulder som de var på dödsdagen för en bouppteckning (dvs själva upprättandet av den skriftliga handlingen som i sig kallas för bouppteckning).

Bouppteckning inom tre månader
En bouppteckning måste upprättas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen ska därefter skickas till Skatteverket senast en månad efter det att den har upprättats. Dock kan dödsboet söka anstånd med att upprätta bouppteckningen. Anståndsansökan måste göras senast tre månader efter döds fallet.

Vem förrättar bouppteckningen?
En bouppteckning ska förrättas av två personer, s.k. förrättningsmän, som ska intyga att boet har värderats på rätt sätt. Den person (bouppgivaren) som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgifter om boet. En bouppgivare kan t.ex. vara efterlevande make. Förrättningsmännen ska vara kunniga och trovärdiga och objektiva. Därför får förrättningsmännen inte vara dödsbodelägare, efterarvinge eller ombud för någon av dessa. Förrättningsmännen ska utses av den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgifter om boet.

Förrättningsdag
Den dag eller de dagar då dödsbodelägarna och andra som har kallats träffas och går igenom boets tillgångar och skulder är förrättningsdag. Bouppteckningen upprättas under en s.k. förrättning av förrättningsmännen tillsammans med bouppgivaren.

Kallelse måste skickas till samtliga dödsbodelägare i god tid till förrättningen.

Den dödsbodelägare eller den person som ska lämna uppgift om boet bestämmer även tid och plats för förrättningen.

Ladda ner Skatteverkets bouppteckningsblankett – gäller för dödsfall från 1 jan 2005.

Här har du Skatteverkets checklista bouppteckning som är väldigt bra checklista för att vara säker på att du fått med det viktiga.

Vem är dödsbodelägare?
Dödsbodelägare kan vara
• efterlevande make eller registrerad partner
• sambo om bodelning ska ske
• arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden
• arvingar efter tidigare avliden make.

En dödsbodelägare är i grund och botten den som på grund av lag eller testamente har rätt till andel i boet.

Vilka ska kallas till förrättningen?
• dödsbodelägare enligt lag och testamente
• efterarvinge enligt lag och testamente
• efterlevande make, registrerad partner eller sambo
• god man om sådan finns
• eventuellt Allmänna arvsfonden

Tilläggsbouppteckning
Blir en ny tillgång eller skuld känd eller upp täcks någon annan felaktighet sedan bouppteckningen har gjorts ska en tilläggsbouppteckning göras. Den upp rättas på samma sätt som den första bouppteckningen.
Tilläggsbouppteckningen ska upp rät tas senast en månad efter det att felaktigheten upptäcktes. Bouppteckningsblanketten kan användas även för tilläggsbouppteckningen.

Domstolsärenden

I domstol handläggs framförallt fyra typer av ärenden; brottmål, tvistemål, konkurser och domstolsärenden. Ett domstolsärende skiljer sig något från tvistemål och brottmål i fråga om handläggningen varför denna typ av ärende kort beskrivs nedan.

Domstolsärenden kan handla om många olika frågor, allt från förvaltare och god man till bodelningsförrättare och försäljning av samägd egendom. Ett domstolsärende initieras genom en ansökan som skickas in till domstolen, dock inte en stämningsansökan. Domstolsärenden avgörs oftast på handlingarna, det vill säga att man inte har någon förhandling där parter och domstol träffas. En part i ett domstolsärende kan ansöka om att tingsrätten skall ha en muntlig förhandling, ett sammanträde, och domstolen fattar då ett beslut om huruvida man anser det vara behövligt med sammanträde eller ej. Ett sammanträde i ett domstolsärende skiljer sig något från en huvudförhandling i tvistmål. Parter och domstol är något friare i fråga om upptagandet av uppgifter och man använder sig inte av edsbundna vittnen i samma utsträckning som i tvistemål. Efter ett sammanträde har domstolen möjlighet att fortsätta skriftväxlingen mellan parterna om man så önskar, något man ej kan göra efter en huvudförhandling i tvistemål. Ett domstolsärende avgörs genom ett beslut, inte en dom. Beslut i domstolärenden kan man överklaga till Hovrätten där det i många fall krävs prövningstillstånd.