Etikettarkiv: Högsta förvaltningsdomstolen nyheter

Prövningstillstånd i kammarrätt meddelat i mål om omhändertagande av vapen

Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i kammarrätt. Den fråga som Högsta förvaltningsdomstolen funnit att det behövs vägledande avgöranden om är om Polismyndigheten har rätt att besluta om omhändertagande av skjutvapen med tillhörande ammunition och tillståndsbevis på grund av en enskilds engagemang i en viss politisk organisation.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Patent- och marknadsdomstolen har ansetts behörig att pröva en avtalstvist

En fordonstillverkare stämde vid Patent- och marknadsdomstolen en samarbetspartner på ersättning för att denne för andra kunders räkning hade tillverkat en komponent som hade konstruerats av fordonstillverkaren. Fordonstillverkaren hade två olika grunder för sitt krav. I första hand påstods att avtal hade ingåtts om en rätt att mot ersättning tillverka komponenten för andras räkning, i andra hand att tillverkningen utgjorde patentintrång. Enligt de regler som i allmänhet gäller skulle den talan som grundades på att avtal hade träffats prövas av tingsrätten på svarandepartens hemort.

Patent- och marknadsdomstolen är en särskild domstol som är behörig att pröva immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål. Emellertid har domstolen getts rätt att, om den anser att det är lämpligt med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter, även pröva ett annat tvistemål mellan samma eller olika parter.

I detta fall motsatte sig svaranden att avtalstvisten skulle prövas av Patent- och marknadsdomstolen.

Högsta domstolen har i sitt avgörande fört ett resonemang kring olika faktorer som bör beaktas vid lämplighetsbedömningen. Högsta domstolen ansåg att det i detta fall var lämpligt att avtalstvisten och patenttvisten prövas av en och samma domstol, dvs. Patent- och marknadsdomstolen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Lärares ingripande mot en elev var inte kränkande

Skollagen ger en lärare rätt att vidta åtgärder för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Åtgärderna måste stå i rimlig proportion till syftet och övriga omständigheter. De får inte göras för att bestraffa eller disciplinera. Åtgärder som kan utgöra misshandel är inte heller tillåtna. Däremot kan det vara tillåtet att ta ett tag om en elevs arm, t.ex. för att leda ut eleven ur klassrummet. Ett ingripande som ligger inom ramen för befogenheterna utgör i regel inte en kränkande behandling i skollagens mening.

Högsta domstolen anger i sin dom att utgångspunkten måste vara att ordningsstörningar i skolan i första hand ska lösas på andra sätt än genom fysiska ingripanden. Det är dock ofrånkomligt att det kan uppkomma situationer när det är nödvändigt att ingripa fysiskt mot en elev. Ingripandet ska då vara så lindrigt och ske under så kort tid som möjligt. Mer långtgående ingripanden kan bara komma i fråga vid allvarliga ordningsstörningar. Är det fråga om en mindre ordningsstörning får ett fysiskt ingripande bara ske i undantagsfall. Vid en bedömning av om ett ingripande hållit sig inom ramen för tillsynsplikten ska beaktas vad läraren har uppfattat som nödvändigt i den rådande situationen.

Det ingripande som var aktuellt här – ett grepp om en elevs nacke – utgör enligt Högsta domstolen i regel en kränkande behandling. Såsom det utfördes var det dock mycket kortvarigt och anpassat för situationen. Det uppnådde omedelbart sitt syfte att få slut på ordningsstörningen i en situation när eleven inte lydde de uppmaningar han fått om att resa sig från soffan. Det var därför inte fråga om någon kränkande behandling i skollagens mening.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om rätt att ta del av allmän handling

Målet gäller rätt att ta del av allmän handling hos Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen bedömde att den begärda handlingen varken var förvarad hos eller inkommen till myndigheten. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Riksdagsförvaltningen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Beslut i mål om förhandsbesked om inkomstskatt

En psykolog som tillhandahåller skolpsykologtjänster till fristående skolor hade ansökt om förhandsbesked för att få veta om hans samlade tillhandahållande är att anse som från skatteplikt undantagen sjukvård eller som skattepliktig uthyrning av personal.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att den skattemässiga bedömningen förutsätter kännedom om vilka deltjänster som ingår i tillhandahållandet samt att de uppgifter som psykologen lämnat om tjänsterna är såväl oklara som delvis motstridiga.

Skatterättsnämnden hade begränsat sin prövning och endast uttalat sig om de delar av psykologens tillhandahållande som kan anses utgöra sjukvårdande behandling, men utan att precisera vilka deltjänster som avsågs. Förhandsbeskedet besvarade därmed inte frågan hur det samlade tillhandahållandet ska bedömas. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att förhandsbeskedet därför endast var av ringa betydelse för psykologen och att ansökningen i stället borde ha avvisats av nämnden.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om förhandsbesked om mervärdesskatt

Omsättning av en tjänst är som huvudregel mervärdesskattepliktig. Från skatteplikt undantas emellertid bl.a. omsättning av tjänster som utgör tandvård.

Högsta förvaltningsdomstolen har i flera tidigare avgöranden bedömt hur gränsen ska dras mellan tjänster som utgör skattepliktig uthyrning av personal och tjänster som utgör från skatteplikt undantagen sjukvård. Mot bakgrund av de slutsatser i gränsdragningsfrågan som domstolen dragit i sin tidigare praxis fann den att de tjänster som en tandläkare skulle tillhandahålla till en tandvårdsklinik inte omfattades av undantaget från skatteplikt för tandvård.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Två bostadsrättshavare får en ny tid för att överklaga ett bygglovsbeslut

Stadsbyggnadsnämnden har gett bygglov för ett förhållandevis högt hus i Gubbängen. Två bostadsrättshavare i en närliggande fastighet överklagade beslutet för sent eftersom nämnden inte hade skickat något meddelande om bygglovet till dem.

Högsta domstolen har återställt tiden för överklagande. Bostadsrättshavarna får nu tre veckor på sig att överklaga bygglovsbeslutet.

I sitt beslut konstaterar domstolen att enligt lagen ska meddelande om bygglov skickas till kända sakägare utom i ett visst undantagsfall. Även en bostadsrättshavare kan vara en berörd sakägare som ska meddelas. Det är då inte tillräckligt att skicka meddelandet bara till bostadsrättsföreningen.

Stadsbyggnadsnämnden hade inte redovisat vilka sakliga förhållanden som låg till grund för bedömningen att den inte var skyldig att meddela bostadsrättshavarna om bygglovet. Det stod inte heller av utredningen i övrigt klart att lagens undantagsregel var tillämplig. Domstolen fick då utgå från att förhållandena var sådana att meddelanden borde ha skickats till de två bostadsrättshavarna.

Av domstolens avgörande framgår också att en byggnadsnämnd måste utreda vilka bostadsrättshavare som kan beröras av ett bygglovsbeslut t.ex. genom kontakt med bostadsrättsföreningen och kontroll i folkbokföringen.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Utdragen misshandel mot en kvinna bedömd som synnerligen grov misshandel

En kvinna utsattes av sin pojkvän i sitt hem under ett utdraget förlopp för upprepad misshandel i form av bl.a. slag med tillhyggen, strypgrepp och kokhett vatten mot underlivet. Ett angrepp utfördes med ett hyllplan när kvinnan låg försvarslös på golvet i en garderob och medförde att hennes ben gick av. Kvinnan kände dödsångest. Hon fick i övrigt svåra brännskador i underlivet, blånader, svullnader och sårskador över i stort sett hela kroppen samt blodförlust. Våldsangreppen avslutades först när kvinnan tappade medvetandet. Eftersom hon till följd av sina skador inte kunde röra sig när hon senare vaknade upp i sin säng var hon tvungen att ligga kvar i sin egen urin och avföring. Hon kom under sjukhusvård först en vecka senare.

Både hovrätten och tingsrätten ansåg att det rörde sig om en allvarlig misshandel, men gjorde bedömningen att det inte var fråga om synnerligen grov misshandel, utan i stället grov misshandel enligt en lägre straffskala. De bestämde straffet för misshandelsbrottet och viss annan brottslighet till fängelse i fyra år och sex månader, varvid också i viss utsträckning beaktades att gärningsmannen återfallit i våldsbrottslighet.

Högsta domstolen har gjort en annan bedömning av den aktuella misshandeln och dömer gärningsmannen för synnerligen grov misshandel, eftersom han agerat synnerligen hänsynslöst och utsatt kvinnan för synnerligt lidande. Straffet skärps till fängelse i sex år. Vid bestämmande av straffets längd har Högsta domstolen, förutom att bestämma ett högre straffvärde för den synnerligen grova misshandeln och viss annan brottslighet, lagt till ytterligare cirka sex månaders fängelse på grund av att gärningsmannen återfallit i särskilt allvarlig våldsbrottslighet (s.k. återfallsskärpning enligt 29 kap. 4 § brottsbalken).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd delvis meddelat i mål om nekad utbetalning av stöd och avvisad talan i mål om återkrav av stöd

Fråga om Arbetsförmedlingens beslut om återkrav kan prövas av allmän förvaltningsdomstol, trots att beslutet enligt uttryckligt överklagandeförbud inte får överklagas. (Mål nr 1674-20, Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 3597-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mål: 1674-20

Fråga om Arbetsförmedlingens beslut om återkrav kan prövas av allmän förvaltningsdomstol, trots att beslutet enligt uttryckligt överklagandeförbud inte får överklagas. (Mål nr 1674-20, Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 3597-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mats Melin leder coronakommissionen

Representanter för hälso- och sjukvården, kommuner samt kompetenser inom områdena statsvetenskap och nationalekonomi kommer också att ingå. Kommissionen ska utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder samt samarbetet med EU, internationella organ och grannländerna. Den ska också utvärdera hur krishanteringen inom Regeringskansliet och regeringens kommunikation har fungerat. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2022. Två delredovisningar ska lämnas, en den 30 november 2020 och en den 31 oktober 2021. Den första delredovisningen ska avse smittspridning inom vård och omsorg om äldre.

 

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om tillsyn enligt stiftelselagen

Stiftelser står under tillsyn av länsstyrelserna. Om det kan antas att en stiftelses förvaltning inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller lagstiftningen på området eller om en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag kan tillsynsmyndigheten ingripa genom bl.a. förelägganden eller förbud som får förenas med vite. Länsstyrelserna ska även, vid sidan av sin kontrollerande funktion, ge stiftelserna råd och upplysningar.

I målet hade en länsstyrelse, efter begäran från en stiftelse, lämnat ett s.k. förhandsbesked om att stiftelsen fick ta viss del av ackumulerad realisationsvinstavkastning i anspråk för sin ändamålsuppfyllelse. Enligt länsstyrelsen fanns det inte någon föreskrift i stiftelseförordnandet som hindrade detta. Några år senare återkallade länsstyrelsen beslutet.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en länsstyrelse vid sin tillsyn enligt stiftelselagen (1994:1220) inte får besluta i andra frågor än vad som anges i lagen. Eftersom lagen inte ger en tillsynsmyndighet befogenhet att på förhand besluta om tilltänkta åtgärder är i överensstämmelse med en stiftelses föreskrifter har länsstyrelsen överskridit sin kompetens i förhandsbeskedet. Även om det inte kan uteslutas att ett beslut som en myndighet har meddelat utanför sin kompetens i vissa fall ska anses sakna rättslig verkan finns det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte skäl att frånkänna förhandsbeskedet, som visserligen inneburit ett kompetensöverskridande men som har en nära anknytning till den tillsynsverksamhet som åligger myndigheten, rättslig verkan. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg inte heller att beslutet, som bedömdes vara av gynnande karaktär, kunde ändras eller återkallas.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om psykiatrisk tvångsvård

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller betydelsen av avsaknad av en samordnad vårdplan vid prövningen av en ansökan om att öppen psykiatrisk tvångsvård ska fortsätta (Mål nr 1361-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 408-20).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mål: 1361-20

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller betydelsen av avsaknad av en samordnad vårdplan vid prövningen av en ansökan om att öppen psykiatrisk tvångsvård ska fortsätta (Mål nr 1361-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 408-20).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Domar mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Som huvudregel ska alla inkomster och förmåner som en arbetstagare får på grund av sin anställning tas upp som intäkt och beskattas. Personalvårdsförmån i form av friskvårdsbidrag för att utöva enklare slag av motion och annan friskvård är dock under vissa förutsättningar skattefri.

Två personer ansökte var och en för sig om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få svar på om ett friskvårdsbidrag från arbetsgivaren använt för deltagande i en fortsättningskurs i hästkörning, respektive träning i fält- och westernskytte utgör skattefria personalvårdsförmåner. Aktiviteterna innefattade viss motion och friskvårdsbidragen utgick till samtlig personal samt uppgick till ett mindre värde, 3 000 kr respektive 2 000 kr. Skatterättsnämnden ansåg att friskvårdsbidrag för de aktuella aktiviteterna inte utgjorde skattefria personalvårdsförmåner

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att de aktuella aktiviteterna uppfyller de krav som uppställts i praxis, se HFD 2018 ref. 2, för att en personalvårdsförmån ska vara skattefri. Högsta förvaltningsdomstolen anser att det förhållandet att fortsättningskursen i hästkörning kan uppfattas som avancerad och att svårighetsgraden i de olika momenten ökar efter hand inte föranleder någon annan bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen anser inte heller att det förhållandet att träning i fält- och westernskytte uppfyller både syftet att utveckla färdigheter i olika avseenden och syftet att få motion i sig medför att ett friskvårdsbidrag som används till dem blir skattepliktigt. Det förhållandet att skytteaktiviteterna bara kan utövas av den som antingen själv innehar vapen eller är medlem i en skytteklubb föranleder enligt domstolen ingen annan bedömning.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen