Etikettarkiv: Högsta förvaltningsdomstolen nyheter

Utdragen misshandel mot en kvinna bedömd som synnerligen grov misshandel

En kvinna utsattes av sin pojkvän i sitt hem under ett utdraget förlopp för upprepad misshandel i form av bl.a. slag med tillhyggen, strypgrepp och kokhett vatten mot underlivet. Ett angrepp utfördes med ett hyllplan när kvinnan låg försvarslös på golvet i en garderob och medförde att hennes ben gick av. Kvinnan kände dödsångest. Hon fick i övrigt svåra brännskador i underlivet, blånader, svullnader och sårskador över i stort sett hela kroppen samt blodförlust. Våldsangreppen avslutades först när kvinnan tappade medvetandet. Eftersom hon till följd av sina skador inte kunde röra sig när hon senare vaknade upp i sin säng var hon tvungen att ligga kvar i sin egen urin och avföring. Hon kom under sjukhusvård först en vecka senare.

Både hovrätten och tingsrätten ansåg att det rörde sig om en allvarlig misshandel, men gjorde bedömningen att det inte var fråga om synnerligen grov misshandel, utan i stället grov misshandel enligt en lägre straffskala. De bestämde straffet för misshandelsbrottet och viss annan brottslighet till fängelse i fyra år och sex månader, varvid också i viss utsträckning beaktades att gärningsmannen återfallit i våldsbrottslighet.

Högsta domstolen har gjort en annan bedömning av den aktuella misshandeln och dömer gärningsmannen för synnerligen grov misshandel, eftersom han agerat synnerligen hänsynslöst och utsatt kvinnan för synnerligt lidande. Straffet skärps till fängelse i sex år. Vid bestämmande av straffets längd har Högsta domstolen, förutom att bestämma ett högre straffvärde för den synnerligen grova misshandeln och viss annan brottslighet, lagt till ytterligare cirka sex månaders fängelse på grund av att gärningsmannen återfallit i särskilt allvarlig våldsbrottslighet (s.k. återfallsskärpning enligt 29 kap. 4 § brottsbalken).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd delvis meddelat i mål om nekad utbetalning av stöd och avvisad talan i mål om återkrav av stöd

Fråga om Arbetsförmedlingens beslut om återkrav kan prövas av allmän förvaltningsdomstol, trots att beslutet enligt uttryckligt överklagandeförbud inte får överklagas. (Mål nr 1674-20, Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 3597-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mål: 1674-20

Fråga om Arbetsförmedlingens beslut om återkrav kan prövas av allmän förvaltningsdomstol, trots att beslutet enligt uttryckligt överklagandeförbud inte får överklagas. (Mål nr 1674-20, Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 3597-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mats Melin leder coronakommissionen

Representanter för hälso- och sjukvården, kommuner samt kompetenser inom områdena statsvetenskap och nationalekonomi kommer också att ingå. Kommissionen ska utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder samt samarbetet med EU, internationella organ och grannländerna. Den ska också utvärdera hur krishanteringen inom Regeringskansliet och regeringens kommunikation har fungerat. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2022. Två delredovisningar ska lämnas, en den 30 november 2020 och en den 31 oktober 2021. Den första delredovisningen ska avse smittspridning inom vård och omsorg om äldre.

 

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om tillsyn enligt stiftelselagen

Stiftelser står under tillsyn av länsstyrelserna. Om det kan antas att en stiftelses förvaltning inte utövas i enlighet med stiftelseförordnandet eller lagstiftningen på området eller om en styrelseledamot eller förvaltaren annars missköter sitt uppdrag kan tillsynsmyndigheten ingripa genom bl.a. förelägganden eller förbud som får förenas med vite. Länsstyrelserna ska även, vid sidan av sin kontrollerande funktion, ge stiftelserna råd och upplysningar.

I målet hade en länsstyrelse, efter begäran från en stiftelse, lämnat ett s.k. förhandsbesked om att stiftelsen fick ta viss del av ackumulerad realisationsvinstavkastning i anspråk för sin ändamålsuppfyllelse. Enligt länsstyrelsen fanns det inte någon föreskrift i stiftelseförordnandet som hindrade detta. Några år senare återkallade länsstyrelsen beslutet.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att en länsstyrelse vid sin tillsyn enligt stiftelselagen (1994:1220) inte får besluta i andra frågor än vad som anges i lagen. Eftersom lagen inte ger en tillsynsmyndighet befogenhet att på förhand besluta om tilltänkta åtgärder är i överensstämmelse med en stiftelses föreskrifter har länsstyrelsen överskridit sin kompetens i förhandsbeskedet. Även om det inte kan uteslutas att ett beslut som en myndighet har meddelat utanför sin kompetens i vissa fall ska anses sakna rättslig verkan finns det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening inte skäl att frånkänna förhandsbeskedet, som visserligen inneburit ett kompetensöverskridande men som har en nära anknytning till den tillsynsverksamhet som åligger myndigheten, rättslig verkan. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg inte heller att beslutet, som bedömdes vara av gynnande karaktär, kunde ändras eller återkallas.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om psykiatrisk tvångsvård

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller betydelsen av avsaknad av en samordnad vårdplan vid prövningen av en ansökan om att öppen psykiatrisk tvångsvård ska fortsätta (Mål nr 1361-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 408-20).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mål: 1361-20

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd gäller betydelsen av avsaknad av en samordnad vårdplan vid prövningen av en ansökan om att öppen psykiatrisk tvångsvård ska fortsätta (Mål nr 1361-20, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 408-20).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Domar mål om förhandsbesked om inkomstskatt

Som huvudregel ska alla inkomster och förmåner som en arbetstagare får på grund av sin anställning tas upp som intäkt och beskattas. Personalvårdsförmån i form av friskvårdsbidrag för att utöva enklare slag av motion och annan friskvård är dock under vissa förutsättningar skattefri.

Två personer ansökte var och en för sig om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden för att få svar på om ett friskvårdsbidrag från arbetsgivaren använt för deltagande i en fortsättningskurs i hästkörning, respektive träning i fält- och westernskytte utgör skattefria personalvårdsförmåner. Aktiviteterna innefattade viss motion och friskvårdsbidragen utgick till samtlig personal samt uppgick till ett mindre värde, 3 000 kr respektive 2 000 kr. Skatterättsnämnden ansåg att friskvårdsbidrag för de aktuella aktiviteterna inte utgjorde skattefria personalvårdsförmåner

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att de aktuella aktiviteterna uppfyller de krav som uppställts i praxis, se HFD 2018 ref. 2, för att en personalvårdsförmån ska vara skattefri. Högsta förvaltningsdomstolen anser att det förhållandet att fortsättningskursen i hästkörning kan uppfattas som avancerad och att svårighetsgraden i de olika momenten ökar efter hand inte föranleder någon annan bedömning. Högsta förvaltningsdomstolen anser inte heller att det förhållandet att träning i fält- och westernskytte uppfyller både syftet att utveckla färdigheter i olika avseenden och syftet att få motion i sig medför att ett friskvårdsbidrag som används till dem blir skattepliktigt. Det förhållandet att skytteaktiviteterna bara kan utövas av den som antingen själv innehar vapen eller är medlem i en skytteklubb föranleder enligt domstolen ingen annan bedömning.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om förande av förteckning

Migrationsverket har till uppgift att i vissa ärenden avseende en utlännings avvisning eller utvisning förordna offentliga biträden. Till offentliga biträden får förordnas en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget. Om sökanden inte själv har föreslagit någon som är lämplig ska myndigheten på eget initiativ (ex officio) förordna ett biträde.

För att underlätta den praktiska hanteringen vid förordnanden använder sig Migrationsverket av en förteckning över personer som kan förordnas av myndigheten ex officio. Personer som är intresserade av att åta sig uppdrag som offentliga biträden anmäler detta till Migrationsverket som för upp de i förteckningen om de anses lämpliga. Bedömer Migrationsverket därefter att en i förteckningen uppförd person inte längre är lämplig kan han eller hon avföras.

Frågan som aktualiserats är om Migrationsverkets åtgärd att avföra en person från myndighetens förteckning får överklagas.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att Migrationsverkets förteckning inte är bindande för beslutsfattare vid Migrationsverket. Förandet av förteckningen kan därmed inte ses som något annat än ett internt beslutsstöd för att kunna utföra uppgiften att förordna lämpliga personer som offentliga biträden. En åtgärd att avföra en person från förteckningen, liksom en åtgärd att inte för upp en person som önskar det utgör därför inte ett överklagbart förvaltningsbeslut. De avförda personernas överklaganden i målen borde således inte ha prövats. Kammarrättens och förvaltningsrättens avgöranden upphävs.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om bostadsbidrag

Personer som är gifta med varandra anses bo tillsammans och ska gemensamt ansöka om bostadsbidrag. För makar/sambor beräknas bidraget med beaktande av båda parternas inkomster, medan bidraget för den som är ensamstående beräknas utifrån den sökandens egna inkomster.

Den i målet aktuella kvinnan var inte folkbokförd på samma adress som sin make. Han var i stället folkbokförd tillsammans med sin andra hustru på en annan adress och fick bostadsbidrag för den bostaden. Kvinnan i målet hade därför ansökt om bostadsbidrag som ensamstående.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att regleringen avseende bostadsbidrag bygger på att en sökande ska kategoriseras som antingen ensamstående eller make/sambo och att det inte finns utrymme för att betrakta en person som make/sambo med mer än en person. Att så är fallet följer också av att en försäkrad bara kan få bostadsbidrag för en bostad. Vilken kategori den sökande anses tillhöra får sedan betydelse för hur bostadsbidraget ska beräknas.

Eftersom maken vid tillämpningen av bestämmelserna om bostadsbidrag inte samtidigt kunde anses vara make till den i målet aktuella kvinnan och få bostadsbidrag även för den bostad som ansökan gällde ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att kvinnan vid tillämpningen av reglerna om bostadsbidrag skulle betraktas som ensamstående.

Vid beräkningen av bostadsbidrag finns vissa möjligheter att ta hänsyn till sådana inkomster och förmögenhetsförhållanden som normalt inte beaktas. Med hänsyn till att kvinnan och maken har gemensamma barn och att maken periodvis bor tillsammans med kvinnan ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att han fick anses bidra till hushållets inkomster på ett sådant sätt att även hans inkomster skulle beaktas vid beräkningen av bostadsbidraget.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om förande av förteckning

Fråga om Migrationsverket har befogenhet att fatta beslut om att avföra en person från myndighetens förteckning över personer som ex officio kan förordnas som offentliga biträden och om ett sådant beslut är överklagbart.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd meddelat i mål om rätt att ta del av uppgifter

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd är om personuppgifter ur registret över hälso- och sjukvårdspersonal ska lämnas ut till en annan myndighet (Mål nr 433-20, Kammarrätten i Stockholms mål nr 7385-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Mål: 433-20

Den fråga i målet som har lett till att Högsta förvaltningsdomstolen meddelat prövningstillstånd är om personuppgifter ur registret över hälso- och sjukvårdspersonal ska lämnas ut till en annan myndighet (Mål nr 433-20, Kammarrätten i Stockholms mål nr 7385-19).

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen