Coronastöden löper ut: ”Måste förlängas”

Flera av de stödåtgärder regeringen införde för näringslivet i början av coronakrisen har nu löpt ut. Samtidigt som finansministern meddelar att de följer utvecklingen noggrant, riktas kritik från flera håll. – Vi vill inte se att fler företag går i konkurs under hösten för att man inte kunde få hjälp, säger Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Dom i mål om rätt att ta del av allmän handling

Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter förutsatt att uppgifterna i dessa inte omfattas av sekretess, s.k. handlingsoffentlighet. I vissa fall gäller det också handlingar hos andra än myndigheter, exempelvis hos bolag eller stiftelser som en kommun eller en region utövar ett rättsligt bestämmande inflytande i.

Med stöd av reglerna om handlingsoffentlighet har en person hos Region Stockholm begärt att få ta del av två handlingar som avser en upphandling som ett regionägt bolag utfört för regionens räkning.

Region Stockholm förvaltade ca 130 stiftelser genom s.k. anknuten förvaltning, dvs. genom att i enlighet med ett stiftelseförordnande hade åtagit sig förvaltningen. Regionens förvaltaruppdrag avseende stiftelserna, som var bildade genom privata donationer, utfördes av bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att om en myndighet i enlighet med ett stiftelseförordnande har åtagit sig att förvalta en stiftelses egendom har myndigheten hand om stiftelsens handlingar i egenskap av ett organ i stiftelsen. Handlingar som tillhör stiftelserna fick därmed anses ha inkommit till och upprättats hos stiftelserna.

Regionen utövade i detta fall inte något rättsligt bestämmande inflytande i stiftelserna i offentlighets- och sekretesslagens mening och stiftelserna fanns inte med i bilagan till den lagen. Handlingar som hörde till stiftelserna kunde därför inte anses vara allmänna, varken hos stiftelserna som sådana eller hos regionen.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade vidare att regionens förvaltning skedde via ett regionägt bolag men att det fortfarande var regionen som var förvaltare. Regionen utövade ett rättsligt bestämmande inflytande i bolaget och handlingsoffentlighet gällde därför hos bolaget. Eftersom bolaget ansågs förvara handlingar som hörde till donationsstiftelserna var handlingarna dock inte allmänna hos bolaget, även om de förvarades där rent fysiskt.

De i målet aktuella handlingarna ansågs alltså höra till stiftelserna och var därför inte allmänna.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prövningstillstånd ej meddelat i mål om bistånd enligt socialtjänstlagen

Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte pröva kammarrättens dom som innebär att Halmstad kommun inte har rätt att avslå en ansökan om hemtjänst vid vistelse i en semesterbostad i Falkenberg med motiveringen att sökanden tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom de hemtjänstinsatser som utförs i hennes bostad i Halmstad och att det för närvarande finns svårigheter att verkställa insatserna i Falkenberg. Detta innebär att kammarrättens dom gäller.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om rätt att ta del av allmän handling

Partibidragsnämnden bedömde att den begärda handlingen, som avsåg en upptagning på en dvd-skiva, inte var allmän hos nämnden eftersom nämnden inte hade tillgång till något tekniskt hjälpmedel för att läsa, avlyssna eller på annat sätt uppfatta upptagningen.

Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Partibidragsnämnden och avslog överklagandet.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Konstnären hade rätt till förhandling i hovrätten

Hon överklagade till hovrätten och ville bli frikänd då hon inte haft uppsåt att skada bassängen. Hon ansåg också att hon inte var skyldig att betala det skadestånd som hade begärts. Under handläggningen i hovrätten begärde hon att få lägga fram sin sak vid en förhandling. Hovrätten ansåg emellertid att målet kunde avgöras utan förhandling. Tingsrättens dom fastställdes.

Högsta domstolen har nu undanröjt hovrättens dom och återförvisat målet till hovrätten för ny behandling.

Högsta domstolen framhåller att målet i hovrätten avsåg både frågan om ansvar för brott och skadestånd. När en part i den situationen begär att en huvudförhandling ska hållas måste det ske, om det inte är uppenbart obehövligt. Konstnären hade flera, inte helt okomplicerade, invändningar mot det skadestånd som dömts ut. Det fanns därför inte förutsättningar att avgöra målet utan huvudförhandling.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Begäran om edition av en handling har bifallits trots att editionssvaranden uppgett sig inte äga eller bestämma över handlingen

Den som faktiskt innehar en handling kan normalt antas ha möjlighet att fullgöra en skyldighet att förete handlingen. Det överensstämmer med tanken att den som innehar handlingen i stället skulle kunna höras som vittne om innehållet.

I sitt avgörande anger Högsta domstolen att den skyldighet som gäller för den som innehar en handling som kan antas ha betydelse som bevis, principiellt inte begränsas av andras rättigheter till handlingen eller av åtaganden som innehavaren har gjort i förhållande till andra. Däremot finns vissa i lag angivna undantag från skyldigheten att förete en handling.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Bodelningsavtal jämkas

Bestämmelserna om ogiltighet i avtalslagen och jämkningsbestämmelsen i 36 § är inte direkt tillämpliga på familjerättsliga avtal. Frågan om det finns förutsättningar att ogiltigförklara eller jämka ett sådant avtal kan däremot prövas enligt grunderna för bestämmelserna i avtalslagen. Det har diskuterats om avtalslagens bestämmelser vid en sådan prövning ska behandlas på samma sätt på familjerättens område som beträffande förmögenhetsrättsliga avtal.

Högsta domstolen konstaterar att förutsättningarna vid familjerättsliga avtal i vissa avseenden avviker från vad som i regel gäller vid förmögenhetsrättsliga avtal. Hänsynen till det s.k. omsättningsintresset gör sig inte gällande på samma sätt. Det motiverar generellt sett att större hänsyn tas till partsviljan och mindre till intresset av att skydda avtalspartens tillit. Vidare har makar en långtgående upplysningsplikt gentemot varandra om sina ekonomiska förhållanden. Det nära förhållandet mellan makarna påverkar också avtalssituationen. Dessa särdrag behöver enligt Högsta domstolen beaktas vid prövningen av om ett familjerättsligt avtal ska ogiltigförklaras eller jämkas.

Parterna i målet hade i samband med sin skilsmässa träffat ett bodelningsavtal som innebar en kraftig skevdelning till hustruns fördel. När avtalet ingicks var maken i mycket dåligt mentalt skick och överkonsumerade alkohol. Dessa förhållanden var fullt synliga för hustrun, som måste ha insett att det fanns en risk för att det var makens nedsatta tillstånd som gjorde det möjligt för henne att ingå ett för henne så fördelaktigt avtal. Sammantaget bedömer Högsta domstolen att avtalsvillkoret om skevdelning är oskäligt och jämkar avtalet på så sätt att vardera maken tillskiftas hälften av tillgångarna i boet.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

En kulturmiljöförening har fått rätt att överklaga ett detaljplanebeslut som var av betydelse för kulturmiljön

Högsta domstolen har tidigare ansett att en miljöorganisation kan beröras av ett bygglovsbeslut när beslutet är mer tydligt relaterat till miljön. Beslutet kan i så fall sägas angå föreningen. Klagorätt kan då föreligga enligt 42 § förvaltningslagen.

Domstolen har nu konstaterat att miljöskyddsintresset även innefattar skydd för kulturmiljön och att kulturmiljöintressen enligt plan- och bygglagen ska beaktas vid detaljplaneläggning. Därför kan en organisation för skydd av kulturmiljön sägas vara berörd av ett detaljplanebeslut. Klagorätt kan då föreligga om beslutet är mer tydligt relaterat till kulturmiljön.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Svenska lagar, praxis & regler!