Dom i mål om sjukersättning

En person som inte kan arbeta har under vissa förutsättningar rätt till sjukersättning från Försäkringskassan. Det krävs då att man har en sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan som stadigvarande sätter ned arbetsförmågan med minst en fjärdedel. Dessutom ska ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering bedömas inte kunna medföra att arbetsförmågan förbättras. Bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska göras i förhållande till förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

Högsta förvaltningsdomstolen fann att begreppet förvärvsarbete på arbetsmarknaden innefattar den öppna arbetsmarknaden och i viss utsträckning anpassade arbeten på denna, liksom även olika typer av subventionerade anställningar. Sådana verksamheter som endast har ett rehabiliterande eller livskvalitetshöjande syfte, såsom t.ex. daglig verksamhet, omfattas däremot inte av begreppet.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade vidare att den prövning som ska göras av den försäkrades arbetsförmåga måste vara verklighetsförankrad. En utgångspunkt bör vara att den försäkrade, för att kunna försörja sig, ska kunna utföra ett arbete på ett sådant sätt att någon är villig att betala för utförandet. Bedömningen avser således om det kan anses realistiskt att den försäkrade skulle kunna erbjudas i vart fall ett anpassat arbete eller en subventionerad anställning. I denna bedömning ligger att det måste kunna ställas basala krav på produktivitet, såsom att arbetsuppgifterna utförs någorlunda självständigt och med viss kvalitet samt inom en viss tid. Om de anpassningar som krävs är så omfattande att ett tillräckligt stort ekonomiskt värde för en arbetsgivare saknas, kan arbetet inte betraktas som ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning var de anpassningar som skulle krävas för att den enskilde skulle kunna utföra ett arbete som någon är villig att betala för så omfattande att det inte är realistiskt att en arbetsgivare skulle vara villig att genomföra dem. Hans arbetsförmåga ansågs därför vara helt nedsatt i förhållande till ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Prejudikat om övergrepp i rättssak

En person som dömts för våldtäkt har under en tremånadersperiod begått upprepade angrepp mot brottsoffret i syfte att förmå henne att återta sina uppgifter. Tingsrätten och hovrätten bedömde gärningarna som ett fall av grovt övergrepp i rättssak. Brottet ansågs ha ett straffvärde motsvarande två års fängelse och domstolarna bestämde straffet för det brottet och för ett annat brott till fängelse i två år och en månad.

Högsta domstolen gör bedömningen att gärningarna bör bedömas som flera särskilda fall av övergrepp i rättssak av normalgraden. En av de åtalade gärningarna var allvarlig (bl.a. upprepade strypgrepp), men den kan enligt domstolen, när den bedöms för sig, inte anses nå upp till nivån för grovt brott. Straffvärdet för den samlade brottsligheten påverkas emellertid i skärpande riktning av att det har varit fråga om upprepade brott i ett och samma syfte som dessutom har riktat sig mot en och samma målsägande. Straffet har bestämts till fängelse i två år.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om avvisad talan

Riksdagen har överlämnat uppgiften att fördela statsbidrag till idrottsverksamhet till Sveriges Riksidrottsförbund, som inte är en myndighet utan ett enskilt organ. En idrottsklubb ansökte om bidrag, men ansökan avvisades av Riksidrottsförbundet med hänvisning till att den kommit in för sent.

För att man ska få överklaga ett beslut av ett enskilt organ krävs att det finns en uttrycklig författningsbestämmelse som medger detta. Någon sådan bestämmelse finns inte avseende det aktuella beslutet. Klubben överklagade ändå beslutet till förvaltningsrätten och åberopade att bidraget utgör en civil rättighet och att klubben därför har rätt till domstolsprövning enligt artikel 6.1 i EKMR.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att klubben har rätt till domstolsprövning enligt artikel 6.1 i EKMR och att ett överlämnande av en förvaltningsuppgift till ett enskilt organ inte får leda till att enskildas grundläggande rättigheter begränsas. Frågan var då om en förvaltningsdomstol kan pröva ett överklagande, trots att det inte finns någon författningsbestämmelse som medger detta.

Domstolen konstaterade inledningsvis att beslutet är av den karaktären att det utgör ett överklagbart beslut. Enligt fast praxis ska ett överklagandeförbud åsidosättas när det finns ett förbud att överklaga en myndighets beslut men det enligt artikel 6.1 i EKMR finns en rätt till domstolsprövning. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska en överprövning då ske i det domstolsslag som normalt har att pröva myndighetens beslut på det aktuella området. Beslut avseende statsbidrag prövas regelmässigt av allmän förvaltningsdomstol.

En förvaltningsdomstol bör i en situation som den nu aktuella – på motsvarande sätt som vid överprövning av myndighetsbeslut trots att det finns ett överklagandeförbud – kunna överpröva ett enskilt organs beslut trots att det saknas en särskild författningsbestämmelse om rätt att överklaga beslutet. På så sätt uppnås samma konventionsenliga resultat som då ett överklagandeförbud åsidosätts.

Slutsatsen var således att överklagandet ska prövas i allmän förvaltningsdomstol.

 

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Dom i mål om inkomstskatt m.m.

Målet handlar om ett bolag som har sålt sju lokaler i en bostadsrättsförening. Den första försäljningen påbörjades tre månader innan bostadsrätterna hade upplåtits till bolaget. I flertalet fall hade bostadsrätterna antingen sålts redan innan de upplåtits eller så skulle köparna betala en bokningsavgift. Samtliga bostadsrätter hade sålts inom en månad efter att de upplåtits.

Vid försäljningarna uppkom en sammanlagd kapitalvinst. Avgörande för om vinsten ska beskattas är om bostadsrätterna ska klassificeras som lagertillgångar. En lagertillgång är en tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att bolagets befattning med bostadsrätterna hade ett omsättningssyfte.

Bolaget hävdade dock bl.a. att bostadsrätterna inte skulle utgöra lagertillgångar eftersom de är värdepapper. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är en bostadsrätt främst en nyttjanderätt som vid beskattningen bör behandlas som en sådan och inte som ett värdepapper. Vid bedömningen av om en bostadsrätt är en lagertillgång ska i stället den praxis som finns beträffande fastigheter vara vägledande.

Faktorer som ska beaktas är t.ex. antalet omsatta bostadsrätter, innehavstid samt varaktighet och regelbundenhet i handeln. Vid en sammantagen bedömning fick bolaget anses ha bedrivit yrkesmässig handel med bostadsrätter. Det var därför fråga om lagertillgångar.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

En person som gjort sig skyldig till våldsbrott mot sin sambo och hennes barn har utvisats på grund av risk för fortsatt brottslighet

Den dömde är medborgare i Albanien. Han har arbete och bostad i Sverige. Han hade bott i Sverige i drygt fyra år när han åtalades och dömdes för misshandel, ringa misshandel och ofredande till fängelse i tre månader. Brotten riktades mot mannens sambo och två av hennes tre barn. Brotten hade begåtts vid flera tillfällen under en längre period. Vid förhandlingen i Högsta domstolen berättade mannen och sambon att de lever tillsammans.

Högsta domstolen konstaterar i domen att våld i nära relationer i hög grad är ett upprepningsbrott och att risken för att en person som utsatts för våld kan utsättas igen är högre än vid många andra typer av brott. Mot den bakgrunden och med hänsyn till omständigheterna i det aktuella fallet finner Högsta domstolen att det kan antas att den dömde kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.

Högsta domstolen konstaterar vidare att det inte krävs synnerliga skäl för att utvisning ska få ske men att det ska tas hänsyn till den dömdes anknytning till Sverige. Mannens anknytning till Sverige har inte ansetts vara så stark att han trots återfallsrisken ska få stanna.

Läs hela hos Högsta förvaltningsdomstolen

Svenska lagar, praxis & regler!