6 kap. Panträtt

Upplåtelse av panträtt

1 § Ägare av en fastighet, som vill upplåta panträtt i denna till
säkerhet för fordran, har rätt att i den ordning som anges i 22 kap.
hos inskrivningsmyndigheten erhålla inskrivning i fastigheten av
visst penningbelopp (inteckning). Bevis om inteckningen kallas
pantbrev. Ett pantbrev utfärdas antingen i skriftlig form (skriftligt
pantbrev) eller genom registrering i pantbrevsregistret enligt lagen
(1994:448) om pantbrevsregister (datapantbrev).

Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam
inteckning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom
att intecknad fastighet delas. Lag (1994:449).

2 § Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar
pantbrevet som pant för fordringen.

Ett datapantbrev skall anses ha överlämnats till borgenären, när
denne eller någon som företräder honom har registrerats som
pantbrevshavare i pantbrevsregistret.

Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller
delvis utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.
Lag (1994:449).

Panträttens innebörd

3 § När en myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar
medel mellan rättsägare i fastighet, har en borgenär rätt att
för fordran, som är förenad med panträtt i fastigheten, med den
företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få betalning ur
medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta inte räcker
till, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett
tillägg. Detta får inte överstiga femton procent av pantbrevets
belopp jämte ränta på detta belopp från den dag då fastigheten
utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som i
övrigt skall fördelas. Räntan beräknas för år enligt en
räntefot som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje
tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635)
ökad med fyra procentenheter. Förändringar i referensräntan som
inträffar efter upprättandet av en sakägarförteckning skall
inte beaktas.

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har
inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart
efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om
pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om
pantbrevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om
pantbrevet är pantförskrivet till honom i andra hand.
Lag (2002:351).

4 § Borgenär har rätt att få betalning enligt 3 § även om fordringen
preskriberats eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända
borgenärer.

5 § Om skyldighet för borgnär att, fastän fordringen ej är förfallen
till betalning mottaga betalning ur medel som myndighet skall fördela
mellan rättsägare i fastigheten finns särskilda bestämmelser.

6 § Försämras fastigheten till följd av vanvård eller naturhändelse
eller av annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde
väsentligt minskas, får borgenären söka betalning ur fastigheten fastän
fordringen ej är förfallen till betalning.

Upplåtelse av panträtt i vissa fall

7 § Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren
upplåtit panträtt i fastigheten, gäller upplåtelsen, om
borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter
överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägde eller
bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om fastigheten
överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i
fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.

Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått
genom sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §.

Vid tillämpning av första stycket skall den som har förlitat
sig på ett högst en månad gammalt gravationsbevis anses ha
varit i god tro, om det inte framgår av omständigheterna att
han eller hon på annat sätt har fått eller borde ha fått
kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Lag (2000:226).

7 a § Har panträtt upplåtits till säkerhet för en fordran som ännu inte
har uppkommit och var upplåtaren vid överlämnandet av pantbrevet behörig
att upplåta panträtten eller var borgenären då i god tro på sätt anges i
7 §, gäller panträtten till säkerhet för fordringen även om upplåtaren
inte längre är ägare till fastigheten när fordringen uppkommer. Vad nu
sagts gäller dock inte, om borgenären före fordringens uppkomst har fått
kännedom om att upplåtaren inte längre är ägare till fastigheten.

Vad som sägs i första stycket gäller även när ett pantbrev utgör
säkerhet för en fordran och fordringen därefter byts ut mot en annan
fordran utan några andra ändringar än sådana som normalt förekommer vid
fordringsutbyten av det slag som det är fråga om. Lag (1985:172).

8 § Frångår fastighet innehavaren efter klander, är upplåtelse av
panträtt som skett efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand
utan verkan, om annat ej följer av 18 kap. eller av annan bestämmelse.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när förvärv av fastighet
återgår som ogiltigt eller avtal om sådant förvärv häves av överlåtaren.
Om gåva på talan av givaren återgår till denne på grund av villkor,
varav gåvans fullbordan eller bestånd gjorts beroende under viss tid
utöver två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under
obestämd tid, gäller dock upplåtelsen, såvida den icke skett efter det
att talan väcktes.

Ägarhypotekets innebörd

9 §  Om pantbrev icke överlämnats som pant för fordran, är fastighetens
ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 3 § med den
företrädesrätt inteckningen medför enligt lag erhålla tilldelning ur
medlen med pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för
fordran men understiger fordringen pantbrevets belopp, är
fastighetsägaren berättigad att ur medlen erhålla skillnaden.

Gemensamt intecknade fastigheters inbördes ansvar

10 § Ansvaret för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på
var och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten
efter förhållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet
av alla fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid
taxeringsvärdet för året innan inteckningen söktes eller, om särskilt
taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som
därefter först fastställes. Om någon av fastigheterna skall säljas
utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och
en av fastigheterna, gäller de värden som åsätts fastigheterna enligt 12
kap. utsökningsbalken.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad
fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första
stycket, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med
fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter
betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på
samma sätt mellan de återstående fastigheterna. Lag (1981:784).

11 §  Har intecknad fastighet delats, fördelas ansvaret mellan de
särskilda delarna enligt 10 §, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och är stamfastigheten och den
avstyckade fastigheten icke längre i samme ägares hand, svarar
stamfastigheten för hela inteckningen och den avstyckade fastigheten
endast för vad som icke kan utgå ur stamfastigheten. Om flera
fastigheter avstyckats från stamfastigheten, svarar fastighet, på vilken
lagfart icke sökts, före fastighet, på vilken lagfart sökts, och
fastighet, på vilken lagfart sökts senare, före fastighet, på vilken
lagfart sökts tidigare. Har lagfart sökts på samma inskrivningsdag eller
har lagfart icke sökts på någon av fastigheterna, svarar fastighet som
senare övergått till ny ägare före fastighet som tidigare övergått till
ny ägare. Mellan fastigheter som övergått samma dag fördelas ansvaret
efter de grunder som anges i 10 §.

Andra stycket hindrar icke att borgenären söker betalning samtidigt ur
stamfastighet och avstyckad fastighet.

Bestämmelse om att avstyckad fastighet i vissa fall icke svarar för
inteckning i stamfastighet finns i 16 § andra stycket.

Vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet

12 § Avser inteckning endast en fastighet och säljs denna
exekutivt, är inteckningen, sedan försäljningen vunnit laga kraft
och köpeskillingen betalats, utan verkan till belopp som enligt
sakägarförteckningen inte täcks av köpeskillingen, behållen
avkastning eller andra influtna medel, om inte
kronofogdemyndigheten förordnat om fortsatt inteckningsansvar.
Har medel influtit genom särskild försäljning av tillbehör, är
inteckning utan verkan till belopp som ur medlen utfallit på
pantbrevets belopp.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och säljes dessa på
exekutiv auktion enligt gemensam sakägarförteckning, äger första
stycket motsvarande tillämpning. Sker försäljningen enligt
särskilda sakägarförteckningar, förlorar inteckningen sin verkan,
om ej kronofogdemyndigheten förordnat om fortsatt
inteckningsansvar. Säljes endast någon eller några av fastigheterna,
blir inteckningen såvitt angår försåld fastighet helt utan verkan, om
ej kronofogdemyndigheten förordnat om fortsatt
inteckningsansvar, och såvitt angår annan fastighet utan verkan till
den del medel utfallit på pantbrevets belopp. Lag (1994:445).

13 § Fördelas medel som är att tillgå vid utsökning utan att fastigheten
sålts, är inteckning utan verkan till den del medlen utfallit på
pantbrevets belopp.

Första stycket gäller ej, om innehavaren av pantbrevet avstått från sin
rätt till betalning och, när fråga är om gemensam inteckning, samtycke
till avståendet lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen
besvärade fastigheter som innehavare av panträtt, vilken gäller i en
eller flera av fastigeterna med lika rätt som eller sämre rätt än
inteckningen.

14 § Avstås intecknad fastighet eller område av sådan fastighet på grund
av expropriation eller liknande tvångsförvärv, är inteckningen utan
verkan i den inlösta egendomen, sedan inlösen fullbordats. Såvitt angår
annan av inteckningen besvärad egendom är inteckningen utan verkan till
belopp som vid fördelning av medel med anledning av tvångsförvärvet
utfallit på pantbrevets belopp. Härvid äger 13 § andra stycket
motsvarande tillämpning.

15 § Har myndighet i annat fall än som avses i 12-14 §§ fördelat medel
mellan rättsägare i intecknad fastighet, är inteckningen utan verkan
till den del medlen utfallit på pantbrevets belopp. Härvid äger 13 §
andra stycket motsvarande tillämpning.

16 § Sammanlägges fastighet eller del av fastighet med annan
fastighet eller fastighetsdel, omfattar inteckning som besvärar
någon av de i sammanläggningen ingående fastigheterna eller
fastighetsdelarna hela den nybildade fastigheten.

En fastighet som har bildats genom avstyckning ansvarar inte
för inteckningar i stamfastigheten eller stamfastigheterna, om

1. lantmäterimyndigheten har meddelat ett beslut om
inteckningsfrihet enligt 10 kap. 8 a § fastighetsbildningslagen
(1970:988), eller

2. fastigheten har bildats genom avstyckning av en samfällighet
eller en viss ägovidd av en samfällighet. Lag (2004:395).

17 § Om inteckning blir utan verkan, är även pantbrevet utan verkan.
Ändras i annat fall inteckning till belopp eller omfattning erhåller
pantbrevet verkan i enlighet med inteckningens ändrade innehåll.

Dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan
verkan.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.