Etikettarkiv: kostnader

Även hovrätten nekar god man ersättning vid inlösentvist

Även hovrätten nekar god man ersättning vid inlösentvist! Hovrättsbeslut: Minoritetsaktieägarnas gode man har inte rätt till ersättning, enligt reglerna om kostnader för skiljeförfarande i den gamla lagen om aktiebolag, av moderbolaget för arbete och utlägg i inlösentvisten. Efter att skiljedomen överklagats är det i stället rättegångsbalkens regler som ska tillämpas.

Rättsområde: Aktiebolagsrätt, Allmän processrätt Fortsätt läsa Även hovrätten nekar god man ersättning vid inlösentvist

Sälja häst

Kanske har du vuxit ur din häst eller helt enkelt fått helt andra livsuppgifter…

Att sälja häst är ofta en lika genomgripande förändring av sitt liv som att köpa häst. Och lika viktigt att göra rätt så att det inte blir tråkiga efterspel.

Vem skall du sälja till?
Det är viktigt att du som säljare kritiskt och ärligt granskar den person som vill köpa din häst. Både för din egen och för din hästs skull. Hamnar hästen hos rätt personer, duktiga, kunniga, intresserade, så blir det mycket sällan några problem, varken för hästen eller för dig som säljare. Hamnar hästen fel kan det bli alla möjliga komplikationer som följer på försäljningen. Till slut kanske det visar sig att du måste ta tillbaka hästen, och då kanske du redan har flyttat eller fyllt upp boxplatsen, osv. Så sälj inte till första bästa, även om det kan vara frestande om du är i tidsknipa.

Veterinärbesiktiga
Lika viktigt för dig som för köparen är det att hästen är veterinärbesiktigad före en försäljning. Högst en vecka gammalt veterinärintyg, brukar man säga.

Kontrakt
Skriv kontrakt, även om det är en nära vän som köper, alltid kontrakt. Ett skrivet kontrakt kan man inte slingra sig ur och vid eventuell tvist så gäller det. Först konsumentsköplagen (om du är näringsidkare), sedan kontraktet.

Du kan köpa ett färdigt kontrakt eller göra ditt eget, kolla bara vad som måste vara med. Här är ett förslag på en typ av kontrakt .

Sälja häst till privatperson
Konsumentköplagen gäller när du säljer häst och är näringsidkare (företag och företagare).

Köplagen gäller när du säljer häst som privatperson.

Det är viktigt att känna till skillnaderna mellan konsumentköplagen och köplagen innan du säljer!

Ansvar
Du som säljare har ett ansvar för att hästen är användbar till det köparen avser att använda hästen till.

Säljaren har upplysningsplikt gentemot köparen. Det betyder att du är skyldig att delge köparen alla eventuella uppgifter om sjukdomar, egenskaper eller skador som kan begränsa hästens användbarhet inom det område den är tänkt att användas till.

Som säljare är det också ditt ansvar att hästen inte belastas av avtal med tredje person, är pantsatt, att det förekommer ytterligare delägarskap, alltså inte begränsar köparens disposition av hästen. Allt som gör det bör du som säljare informera om och helst skriva in i kontraktet.

Du som säljare ansvarar för fel som finns hos hästen vid ”faraövergången”, alltså när hästen hämtas av köparen, alternativt lämnas till köparen efter fullgjort köp. I allmänhet är du skyldig att betala kostnader vid avhjälpandet av eventuella fel som kan bevisas ha funnits hos individen vid ”faraövergången”.

Betalning – avbetalning
Frågar den tilltänkta köparen om han/hon får köpa hästen på avbetalning – ta alltid en kreditupplysning först. Och skriv en tydlig avbetalningsplan. Konsumentkreditlagen gäller vid de avbetalningsköp där säljaren är näringsidkare, företagare, och en privatperson köper hästen.

 

Köpekontrakt vid köp av häst

När man ska köpa en häst är det bra att ha ett välskrivet köpekontrakt och att få med olika fakta om köparen, säljaren och om hästen.Skriv ett exemplar till köparen och ett till säljaren. Dessa saker bör man ha med:

-Är det ett sto/valack eller en hingst
-Hästens namn
-Färg
-Registreringsnummer
-Skriv ner köparens och säljarens namn,adress,telefonnummer och personnummer på kontraktet.
-Hur mycket kostade hästen?
-Vilket försäkringsbolag är hästen försäkrad i och vad kostar försäkringen?
-Skriv också om försäkringen övertas av köparen.
-Säljaren försäkrar att hästen är betald och försäkrad.
-Säljaren berättar vad köparen bör veta om hästen och att hästen inte är behäftad med sjukdomar eller fel.

Kopiera registreringsbevis, besiktningspapper mm.
Avsluta med att både säljaren och köparen skriver under kontraktet.

Fråga även säljaren om följande saker(skriv gärna ner vad säljaren säger)
Kön
Ras
Mankhöjd
Ålder
Färg/Tecken
Härstammning
Extriör/byggnad
Pris
Är den registrerad
Har hästen tävlat?
Hur länge har de ägt hästen?
Tidigare ägare samt uppfödare?
Varför säljs hästen?
Meriter?
Hur reagerar hästen vid olika tillfällen?
t.ex. sadling, omvårdnadssituationer?
Hur är hästen emsam och med andra hästar?
Hur är hästen att rida? t.ex temperament,olater.

Lycka till
Läs mer om att köpa eller sälja häst i boken
”Juridisk hjälpreda vid hästaffärer – Köpa och sälja häst” – Erik Fock och Peter Adler
Natur och Kultur i samarbete med Svenska Ridsportförbundet

Förberedelser inför likvidation

När företaget avvecklar sin verksamhet och planerar för en frivillig likvidation är det vissa saker man bör tänka på. Dels för att avvecklings och likvidationskostnaderna skall bli så låga som möjligt dels för att minimera skattekostnaden.

Enligt årsredovisningslagen 2 kap 4 § skall det vid upprättande av ett företags balansräkningen, resultaträkningen och noter förutsättas att företaget skall fortsätta sin verksamhet. Företaget skall även från ett räkenskapsår till ett annat konsekvent använda samma värderingspriciper för värdering, klassificering och indelning av de olika delposterna.

Om det finns särskilda skäl får avvikelse göras men upplysning och skälen för avvikelsen och en bedömning av avvikelsens effekt på företagets ställning och resultat lämnas i not. Avvikelserna får inte göras så att årsredovisningen inte är överskådligt (2 kap 2 §) eller ger en rättvisande bild (2 kap 3 §).

När verksamheten är under avveckling eller beslut om likvidation har fattats kan inte redovisningen upprättas med tanke på fortsatt verksamhet och värdering av bolagets tillgångar och skulder måste ske enligt andra principer.

Årsredovisningslagen 3 kap 1 § anger att balansräkningen skall i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen.

Avsättningar

Anligt Årsredovisningslagen 3 kap 9 § avses med avsättningar förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa när det gäller beloppets storlek och eller tidpunkt då förpliktelsen skall regleras.

Enligt bokföringsnämnden utkast till ”Vägledning Redovisning av avsättningar och ansvarsförbindelser” anges att ett företag skall redovisa en avsättning i balansräkningen när alla tre av nedanstående villkor är uppfyllda

  • företaget har ett legalt eller informellt åtagande på grund av en inträffad händelse
  • det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet, och
  • företaget kan göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.

De avsättningar som skall göras när företaget beslutat att avveckla sin verksamhet eller beslutat att gå i likvidation är för att täcka alla kostnader som kommer under avvecklingen och under likvidationen. Som exempel kan nämnas

  • Beräknat arvode till likvidatorn
  • Beräknat arvode till revisorn under hela avvecklingen
  • Övriga likvidationskostnader, t ex Bolagsverkets registreringsavgifter
  • Garantiåtaganden och öppet köp
  • Kostnader på grund av tvister i domstol eller med myndigheter
  • Ersättningar till anställda, t ex uppsägningslön och pensioner (se vidare IAS 19 och FARs rekommendation nr 4

Krav på upplysningar i årsredovisningen

Enligt ÅRL skall avsättningarna delas upp på

  • Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
  • Avsättningar för skatter
  • Övriga avsättningar

I 3 kap 10 § anges att större företag skall i sin balansräkning eller i not specificera  större avsättningar som tagits upp under posten Övriga avsättningar i balansräkningen.

Enligt Bokföringsnämndens utkast till Vägledning för redovisning av avsättningar ställs det större krav på information. Beroende på företagets storlek ställs det olika krav på vilka upplysningar som skall lämnas. Alla företag oberoende av storlek måste för varje slag av avsättning kortfattat beskriva åtagandet och den förväntade tidpunkten när kostnaden skall betalas.

Avskrivningar, nedskrivningar och reserveringar för osäkra fordringar

Avskrivningar, nedskrivningar och reserveringar för osäkra fordringar är inte avsättningar utan justeringar av det bokförda värdet på respektive tillgång, se ÅRL 3 kap 9 § andra stycket.

När företag har beslutat att avveckla sin verksamhet eller tagit beslut om likvidation är det troligt att en omvärdering av tillgångar i form av maskiner, fastigheter och varulager. Utrangeringsvärdet av en maskiner och fastigheter är vanligtvis betydligt lägre än deras värde när de används i företagets produktion. Ytterligare nedskrivningar kan således vara nödvändiga att göra.

Ändra räkenskapsår

En likvidation tar c:a 8-9 månader. Kan hela likvidationen avslutas inom ett och samma räkenskapsår undviker man kostnaderna för att under likvidationen upprätta en ordinarie årsredovisning. Genom att ändra bolagets räkenskapsår innan likvidationen påbörjas eller samtidigt med stämmans beslut om likvidation kan man således minska kostnaderna. Här några exempel:

Har bolaget 30/6 som räkenskapsårets sista dag och man befinner man sig i december – maj fattar man beslut om att först förlänga innevarande räkenskapsår till kalenderår och därefter fattar man beslut om att går i likvidation.

Har bolaget 31/8 som räkenskapsårets sista dag och man befinner man sig i februari – juli fattar man beslut om att först förlänga innevarande räkenskapsår till kalenderår och därefter fattar man beslut om att går i likvidation.

Har bolaget 30/4, 30/6 eller 31/8 som räkenskapsårets sista dag och man befinner man sig i november kan stämman fatta beslut om att lägga om räkenskapsåret till kalenderår och förkorta innevarande räkenskapsår till att avslutas redan 31/12. Samtidigt beslutar man om att bolaget skall träda i likvidation den 31/12 och att Bolagsverket skall utse likvidator den 31/12.

Säljs bolaget till Aktiebolagstjänst för likvidation (s.k. snabbavveckling) finns ytterligare möjligheter.

Utdelning eller utskiftning

Innan ägarna fattar beslut om likvidation bör man se över skattesituationen. Skattereglerna har en viss förmåga att ständigt förändras. Vad som gäller idag när detta skrivs kanske inte gäller den dag du läser detta, så se till att du sätter dig in i aktuella regler och därefter fattar beslut om vilket som är fördelaktigast utdelning nu, utskiftning vid likvidationens slut eller försäljning till Aktiebolagstjänst.